Ekenäs Pensionärer

MÖTEN  OCH  FESTER (arkiv)

JULFESTEN 13.XII.2016

 

 


Dubbelt upp med magiska fingrar för Ekenäs Pensionärer


Den 1 september samlades Ekenäs Pensionärer i Uncan för höstens första månadsmöte. Årets tema är ”Magiska händer” och programmet för mötet bjöd på både akupunktur och Unicefdockor, båda en produkt av verklig fingerfärdighet.

 

Först ut var Geir Aurdal, norskfödd akupunktör med en bakgrund som sjukskötare och en vidare utbildning inom klassisk kinesisk medicin. I Kina kräver en fullskalig utbildning inom akupunktur fyra års studier. Geir Aurdal har i två omgångar studerat i Kina.
Många anastesiläkare använder akupunktur, på Ekenäs BB tillämpades akupunktur av barnmorskorna som smärtlindring under förlossningarna. Akupunktur mot smärta är den vanligaste formen. En nål kan hjälpa genast eller efter en stund. Många patienter tror att akupunktören fuskar och har doppat nålen i bedövningsmedel av olika slag. Medianer visar kroppens akupunkturpunkter som är verkligt många. Akupunktur används mot många typer av smärta i kroppen, ryggsmärtor, ischias, tennisarmbåge, huvudvärk, tandsmärtor efter tandläkarbesök. Men också sömnstörningar och stroke.


Yang och Yin

I Kina har akupunktur alltid betraktats som ett hantverk, i Europa var det länge fråga om enbart magi.
I naturen finns alltid motsatser, det ena övergår i det andra. Till exempel hand och fot. Båda bör behandlas för att få en reaktion i den ena. För akupunktören gäller det att dämpa det som är för starkt och stärka det som är för svagt. 
Första besöket hos akupunktören innehåller alltid en intervju, en titt på tungan och mätning av pulsen. Tungan ger direkt indikationer om var problemen ligger. Och en puls kan visa 28 olika variationer!
Örat är en verklig guldgruva, här finns punkter för alla delar i kroppen.
Ingen behöver numera ha skräck för nålar. De första nålarna var av sten och följdes av grova nålar av metall. De nålar som nu används är extremt tunna av rostfritt stål. 
-Känns ingenting alls, kunde en manlig försökskanin intyga. Trots att nålen stacks in en  hel centimeter!


Dockor i stora mängder

Unicef Västnylands frivilliggrupp med ordförande Yvonne Korenius, Monica Lindgren och Annika Coleŕus informerade om FN:s deklaration om barnens rättigheter, rätt till hälsa och överlevnad, utbildning av både flickor och pojkar, rätt till hygien och rent vatten. För oss helt självklara saker. Gruppen har verkat i tio år och tillverkat de kännspaka dockorna, hela 4300 dockor har sett dagens ljus i Ekenäs! I Finland finns 42 grupper som också syr dockor. Unicef i Sverige ville inte starta motsvarande verksamhet men blev till sist överkört av inspirerade medlemmar. Och den inspirationen stod Monica Lindgren för. Monica ville också under sin semester på Teneriffa göra dockor och semestrande svenskar hakade på! Och dockmakare hittar man nuförtiden också i sju andra länder.


Sex vaccin för varje docka

En unicefdocka kostar 20 € och för den summan får ett barn vaccin mot sex dödliga sjukdomar, polio, stelkramp, difteri, kikhosta, mässling och tuberkulos. Varje docka har ett eget ”pass”, ett identifikationsbevis med födelseort och namnet på den person som sytt dockan. Flere pensionärer berättade att de gett sina barnbarn en unicefdocka i födelsedagspresent och intygade att dockorna också håller att leka med. Många berättade att de samlar på dockorna och har soffan full av dem. Inget dåligt samlarobjekt! Monica Lindgren uppmanade pensionärerna att komma med i gänget, det fanns också plats för herrarna! Kvalificerade arbetsuppgifter hittas i överflöd som att klippa tyg och stoppa dockorna!
                                                                        Isa Forsbäck
 

 


 

Ljusfyllt åldrande på Ekenäs Pensionärers vårmöte

Ordförande Lasse Karlsson från Alfaomega i Raseborg väckte många tankar hos deltagarna i Ekenäs Pensionärers vårmöte den 3 mars. Hur vill just jag bo när jag blir äldre och skröpligare? Vill jag bo ensam i mitt nuvarande hem som staten vill eller finns det andra bättre möjligheter?

Mötet inleddes med en tyst minut för att hedra minnet av föreningens tidigare ordförande och hedermedlem Lars Sumelius. Därefter fick mötesdeltagarna ta del av stämningarna på den stora pangSÅNGfesten i Esbo i början av februari med över 300 deltagare och 200 åhörare. Ingvar Jönsson och körledaren Pia Nygård sammanfattade sina intryck. Och som ett litet smakprov sjöng EP-kören tre sånger ur repertoaren.

Olika generationer möts

Lasse Karlsson som är ordförande för föreningen Alfaomega i Raseborg berättade inspirerande om föreningens stora planer på ett annorlunda äldreboende där verksamheten skulle bygga på ett antroposofiskt tänkande. Föreningen har redan nu en mycket bra verksamhet och sätter många guldkanter på tillvaron i åldringshemmen. Hjärtjumpa, berättande, rollatorrally och sysselsättning av olika slag. En av kärnpunkterna i verksamheten är att söka upp de mest ensamma och att förena olika generationer. En uppskattad programpunkt är det årliga rollatorrallyt. Bland andra har elever från Mikaelskolan, Hakarinne och Karis svenska högstadium medverkat. Varje elv rullar en äldre rullstols- eller rollatorbunden person ut i naturen, det bjuds på kaffe och bullar som eleverna själva bakat och man har allmänt trevligt tillsammans. Inga generationsklyftor här inte!
 
Umeåmodellen

Alfaomega har under  flere års tid arrangerat seminarier med målet att sammanföra olika yrkeskategorier kring gemensamma tankar, till exempel vårdpersonal och daghemspersonal. Seminarierna har blivit populära, det bevisar det stigande antalet deltagare. Också studieresor till olika äldreboenden har ordnats.
Föreningens stora projekt är att bygga ett annorlunda seniorboende i Ekenäs med 30 platser. Två arkitekter är vidtalade. Man planerar enligt den så kallade Umeåmodellen av arkitekt Lillemor Husberg. Mitt i huset bör finnas ett stort vardagsrum med en riktig kakelugn. Här kan man ta emot sina anhöriga, koka kaffe och äta alla sina måltider. Maten bör vara ekologisk och välsmakande.  Boenderummen behöver inte vara så stora, meningen är att man ska vistas en stor del av tiden i vardagsrummet. Stor vikt läggs vid material, färger, former och levande växter.
Varje dag bör innehålla aktiviteter, konst, musik, hantverk. Litet spa med en bassäng och terapier av olika slag bör också finnas. Ett daghem i samma hus är ett absolut önskemål. Idén är att alla deltar i varandras fester, både barn och åldringar.
Lasse Karlsson betonade att man från stadens sida varit synnerligen positiv. Behoven växer hela tiden och många äldre upplever sig ensamma och otrygga. Staden kan inte uppfylla alla krav.

Vårmöte

Som sista punkt kom föreningens vårmöte. Ekonomin är i skick, verksamhetsgranskaren hade inget att anmärka. Också verksamhetsberättelsen godkändes utan anmärkningar. Lotteridragningen i slutet framkallade många glada miner, lotterikommittén hade gjort ett gott jobb, det fanns vinster åt nästan varje deltagare.

Isa Forsbäck
 

Musik och konst på Ekenäs Pensionärers minnesstund

Av tradition var årets andra månadsmöte den 3 februari en minnesstund då Ekenäs Pensionärer samlades för att komma ihåg de medlemmar som avlidit under året. Kaplan Monica Cleve höll en kort andakt med temat ”Ljuset som bär oss och tar oss till sig”. 

Monica Cleve refererade till en bok av Per Dahl ”När det värsta har  hänt”, där tsunamin i Thailand och massakern i Utöya berördes och konstaterade att döden är obegriplig, ingen har erfarenhet av den. Hon avslutade med orden ”den som lever får se och den som dör får också se”.

Alfred Lindroos framförde på cello ”Misty night” av en okänd kompositör och fick i stycket ”Canon in D”av Johan Pachelbet förstärkning av sin bror Gunnar, också på cello. Pappa Håkan Lindroos ackompanjerade på piano. Båda pojkarna studerar vid Raseborgs musikinstitut.

Det flödar av konst

Lasse Lampenius, bildkonstnär som bor och arbetar i Fiskars och nybliven ordförande för Ekenäs konstförening, tog pensionärerna på en resa in i konstens värld. Han började med att reda ut begreppet ”flow” flöde. När vi sätter igång med något som intresserar oss ökar koncentrationen och medvetenheten och efter ca fyra timmar tappar vi all tidsuppfattning och känner ett otroligt välbefinnande. Det är skapandet i en liten ask!
Inspiration kan vi få via konstnärer eller genom att titta på konst. Och vi behöver inte tycka om allt vi ser. Ibland kan man gå genom en konstutställning och bara tycka om en enda tavla. Man behöver inte skryta med att man förstår konst, det räcker med upplevelsen.
Lasse Lampenius visade verk av olika konstnärer, riktiga klassiker som Sigrid Schauman, Eero Järnefelt och Helen Scherfbeck, men också modernare skapelser och abstrakt konst. En del var en korsning mellan fotografi och målning, andra bara kuber på varandra. När det gäller underlag för en tavla är numera allting tillåtet, fanér, gamla kartor, barnens legobitar. Ron Nordströms tavla målad på skateboards i lång rad var annorlunda och rolig.

Ett nytt ansikte

Svenska Pensionärsförbundets nya verksamhetsledare Berit Dahlin besökte föreningen för första gången och berättade om aktuellt från förbundet. Ekenäs var ingen obekant plats för en som haft tre söner i Dragsvik, konstaterade  hon. Berit försöker besöka så många föreningar som möjligt men menade att bekanta sig med nästan 20.000 medlemmar verkar rätt så omöjligt .....
Inkommande veckoslut samlas pensionärskörer från  hela landet till en stor Pangsångfest i Esbo, över trehundra sångare deltar. Också Ekenäs Pensionärers kör medverkar.
Isa Forsbäck
 

Rosor, tårta och healing på Ekenäs Pensionärers födelsedagsfest


Av tradition firas alltid en födelsedagsfest på Ekenäs Pensionärers första månadsmöte på det nya året. Inbjudan gäller dem som under 2014 fyllt 75, 80, 85 och 90 uppåt. Av 107 inbjudna hade 38 hörsammat kallelsen.


I sitt hyllningstal till jubilarerna analyserade föreningens ordförande Catharina Hindrén
begreppen ”gammal” och ”äldre” och konstaterade att äldre låter mindre gammalt än gammal. Alla vill vi bli äldre men ingen vill bli gammal. Inget fel på att bli äldre, mera livserfarenhet, livsvisdom och kunskap om sina rötter. Dessutom är livet så rättvist att ingen blir yngre med åren. Vi blir alla äldre.
EP-kören fortsatte hyllningen till jubilarerna med ”Sångarglädje” och den välbekanta ”Turalleri”. Här kunde inte publiken hålla sig utan sjöng glatt med. Också allsången efter kören hade födelsedagstema.

Reiki
Mickan Relander presenterade en form av healing kallad ”Reiki”. Med Reiki förstås vägen till hälsa, utveckling och inre harmoni. Reiki kommer ursprungligen från Japan och har både där och i Tibet utövats i tusentals år. 
I reiki utövar man healing med händerna. Vi har alla en  helande kraft inom oss men använder sällan vår förmåga. Övar vi vår kraft blir den omedelbart starkare. Om vi bara tror på den traditionella läkekonsten förnekar vi den inre kraften hos människan.
En reikisession kan vara från en halv timme till flere timmar. Patienten ligger på en bekväm bädd och den som utför healingen håller händerna lätt ovanför patientens huvud och går sedan sakta neråt kroppen. Patienten börjar slappna av och det är vanligt att många somnar och måste väckas. Mickan betonade många gånger att hon inte kan bota sjukdomar men frigör energi så att patientens kropp kan börja tillfriskna.
Det är också möjligt att utföra reiki på sig själv, ett barn, ett djur eller till och med på en vissnande blomma, berättade Mickan. Man kan också skicka den helande kraften till någon. Ett stört energifält kan bli helt genom healing, akupunktur och avslappning. Också en promenad ute i naturen ger positiv energi.

Positivt tänkande ger en vacker aura

Det gäller att alltid tänka positivt. Negativa tankar sätter spår i hjärnan men de positiva tankarna kan sätta nya, bättre spår. En behandling med reiki kan ge positiv effekt också åt en medicinsk behandling. De enda som bör undvika reiki är psykotiska personer eller patienter med pacemaker.
Alla lär vi ha en aura i olika färger. Med en specialkamera har man lyckats fotografera auror och Mickan kunde visa upp foton av sin aura med olika granna färger.
I vårt land hör ca 20 % av befolkningen till den så kallade högsensitiva gruppen HSP. Dessa personer kan se auror och uppfatta stämningar på ett speciellt sätt. Fenomenet förekommer också hos barn. 
- Mamma, du är alldeles röd runt dig, är du arg? lär en liten flicka en gång ha frågat. Hon var högsensitiv.
Efter sitt föredrag fick Mickan svara på många frågor och det var tydligt att intresset för reiki hade väckts hos Ekenäs Pensionärer.

Isa Forsbäck
 

Julegröt och tårta så söt på Ekenäs Pensionärers  julfest


Ekenäs Pensionärers sedvanliga månadsmöte den 2 december blev ett  julmöte med alla ingredienser, julsång, juldans, julgröt och julkaffe med jultårta. Uncans sal var fylld till bristningsgränsen, 140 pensionärer bänkade sig runt julborden.

Endast julgubben lyste med sin frånvaro men han var förstås upptagen med alla julklappar som snälla barn skulle få. Men 140 pensionärer klarade sin julfest helt bra utan någon julgubbe. 
EP-kören under ledning av kantor Pia Nygård inledde med att sjunga God Jul til alla människor och fortsatte med flere sånger på temat advent. Också sången Vinterhamn och Pryd ditt hus klingade väl.


Det lilla ordet som puttrar

Därefter var det dags för lite yngre årgångar att äntra scenen, Seminarieskolans åk 3 under ledning av klassläraren Cilla Kevin. Glada och skönsjungande elever framförde sitt adventsprogram som omfattade flere sånger om att tända adventsljusen och vänta på julen. Pensionärerna fick också höra en dikt om ett litet ord som gör en så glad, som puttrar som ett troll i läseboken, som gör att vi kan strunta i att november är mörk och grå och ful och det lilla ordet är förstås – jul. Och det höll både barn och pensionärer med om.


Julgröt och seniordans

Många pensionärer fick en vision av sin barndoms jular när det serverades julgröt med russinsoppa. För några var det en nyhet som blev väl emottagen. Efter kaffet med jultårta var det igen dags för ett uppträdande, föreningens Seniordansare. Temat var förstås jul och iklädda röda kjolar och tomtemössor uppförde dansarna Julepromenad, Tennessee jul och Santa Claus. Mellan varje dans fick publiken stampa, slå ut med armarna och ropa yeee! Efter gröten var det helt nödvändigt med den lilla motionen.
Och så var det dags för lotteridragning och samma vinnare som ifjol vann en fruktkorg identisk med fjolårets men var inte alls ledsen för det. Och efter att ha önskat varandra en god jul såg pensionärerna fram emot den 13 januari nästa år och den stora födelsedagsfesten med jordgubbstårta för alla som under detta år fyllt 75, 80, 85 och 90 år uppåt. Och de är  hela 106 stycken!

Isa Forsbäck
 

Höstmöte med celebert besök

Ekenäs Pensionärers höstmöte den 4 november förgylldes av biskop emeritus Gustav Björkstrand som levandegjorde Sigfrid Aronus Forsius, en något kontroversiell profil i stadens historia.
 

Höstmötet inleddes med Höstvisan av Tove Jansson på ett lite annorlunda sätt. Pia Nygård spelade visan på flöjt och Ethel Stephan reciterade texten. Höststämningen var ett faktum och höstmötet inleddes.
Höstmötesförhandlingarna avverkades i sämja. Catharina Hindrén återvaldes som ordförande för det kommande verksamhetsåret. Av styrelsemedlemmarna var Bror Westerholm, Maria Rosenius, Isa Forsbäck och suppleanten Frej Falck i tur att avgå. Samtliga återvaldes för en tvåårspersiod. I styrelsen har Gun-May Aura, Ingvar Jönsson, Karin Söderqvist och suppleanten Sven Sahlberg ännu ett år kvar av sin mandatttid.
Till verksamhetsgranskare återvaldes Sven Sundström med Georg Lindroth som suppleant. Medlemsavgiften fastställdes till oförändrat 16 €, av denna avgift går 11 € till Svenska pensionärs- förbundet.
Verksamhetsplanen för 2015 fastslogs med det spännande temat ”Magiska händer” och medlemmarna utlovades föredrag om allt från healing, akupunktur och skapande verksamhet till trollerikonster.
En utställning av medlemmarnas hemslöjdsprodukter arrangeras i februari i bibliotekets utställningssal.

Utan kommittéer stannar verksamheten

Ekenäs pensionärer med 640 medlemmar behöver många kommittéer och ett utskott för att hålla verksamheten på hög nivå. Också här ville alla medlemmar fortsätta.  
Programkommittén består Ingvar Jönsson, Jutta Aminoff, Kristina Egger, Torbjörn Forsbäck,    Ethel Stephan och Anna-Maja Wikström. Resekommittén sköts av Catharina Hindrén.
Lotterikommittén har tre medlemmar, Anita Guttesen, Birgitta Kumén och Ilse Sundström. 
I kaffekommittén behövs många, Birgitta Lindblom, Anneli Falck, Barbro Jönsson, Carita Erlin, Kerstin
Fri, Maj-Len Kullström, Inga Mannström och Irja Nyman. I valberedningsutskottet sitter Birgitta Herrgård, Christina Lindblad och Ingmar Aura.

Sigfrid Aronus Forsius

Många har undrat över minnesstenen vid Ekenäs kyrka och ganska få känner till historien kring Sigfrid Aronus Forsius. Biskop emeritus Gustav Björkstrand gav en presentation av läraren, prästen, hovpredikanten, professorn, naturvetaren, författaren och astronomen Sigfrid Aronus Forsius. Han föddes i Helsingfors 1550 och blev lärare och predikant i Reval 1590. Efter studer i Uppsala verkade han år 1599 som fältpräst åt hertig Karl i Finland och Livland och blev efter det utnämnd till hovpredikant i Estland. 
Kung Karl IX var nöjd med Aronus Forsius och gav  honom hedersuppdraget att tillsammans med smålänningen Daniel Hjort kartlägga Torneå och Lappmarken, ett enormt uppdrag på den tiden utan alla tekniska hjälpmedel. Efter att ha kartlagt 28 orter från Umeå till Nordkap fick Sigfrid Aronus Forsius som belöning bli kyrkoherede i Kimito och några lugna år följde.
År 1605 var det dags att igen åka till Tyskland. Här gav Aronus Forsius ut sin första almanacka och en prognosticon (ett verk som siar om vad som ska hända i framtiden) samt två psalmböcker. Han gav också ut en beskrivning över en komet som syntes år 1607. Den blev senare känd under namnet Halleys komet. Under en vistelse i Sverige fängslades  han och dömdes till ett års fängelse för samröre med landsförrädare. När han släpptes ur fängelset fick han förbud att predika.
Kung Karl IX dog 1609 och den nya kungen Gustav II Adolf utnämnde Sigfrid Aronus Forsius till kunglig astronom och han fick ensamrätt på att ge ut och sälja almanackor. Dessutom utnämndes han till präst i Ridddarholms församling. Forsius förkärlek för alkohol och hans ständiga gräl med hustrun gjorde att han  hamnade i strid med prästerskapet i Stockholm. När sedan Daniel Hjort efter ett supkalas dödades med en värja på Forsius gård blev Forsius misstänkt och avstod från sitt prästämbete. Efter en resa till Baltikum och Novgorod flyttade han 1618 till Finland och blev kyrkoherde i Ekenäs. Följande år hamnade han igen i svårigheter på grund av spådomar i stjärnor, händer och andra svartkonster. Han fängslades på nytt, dömdes av domkapitlet i Uppsala men fick fortsätta som kyrkoherde i Ekenäs. Astronomin var hans största intresse, han lär ofta ha legat på Kvarnbacken och tittat på stjärnorna. För att hedra  honom har senare tids astronomer döpt asteroid nr 3223 till Forsius. 
Utom sina almanackor gav Sigfrid Aronus Forsius ut verk om metaller och ädelstenar, naturvetenskaper, skönlitterära verk och komponerade flere kända psalmer. En mångsidig begåvning med ett besvärligt sätt och förkärlek för att ta till flaskan. Han dog 1624 i Ekenäs. 300 år senare reste man stenen vid kyrkan. Också en gata har uppkallats efter denna märkliga man, Sigfrid Aronigatan.

Isa Forsbäck


Slottsbacken och SeniorSurf för pensionärer på månadsmöte


Senaste tisdag (7.10.14) höll Ekenäs Pensionärer sedvanligt månadsmöte. På programmet stod hembygdskultur och firande av den nationella SeniorSurfdagen.


Mötet fick en musikalisk inledning med både allsång och uppträdande av föreningens egen kör, EP-kören. Hösten fick sin visa och havet uppmärksammades genom Vem kan segla förutan vind och Vinden drar. Kantor Pia Nygård dirigerade.
Föreningens omsorgsombud Gunvor Ekholm rapporterade om hur hon upplevt att stadens nya seniorrådgivning kommit igång och betonade sin roll som kontaktperson.


Slottsbacken utan slott


Ekenäs Pensionärers hembygdsprojekt fortsatte med ett föredrag av Gösta Berglund om Slottsbacken – en backe utan slott. Trots storstilade planer på ett slott med tre meter tjocka murar fick Slottsbacken aldrig något slott, det enda Raseborgare och turister har att beskåda är en rektangulär grop. Att slottet skulle ha varit strategiskt placerat var alla överens om, en utsikt på 23 meter över havet gör det omöjligt för fiender att överrumpla från sjösidan. Gustav Wasa verkade  ha velat lite hit och dit, ena minuten skulle Ekenäsborna bereda sig på slottsbygge och andra var det Raseborgs slott som skulle rustas upp.  Osäkerheten kring Ekenäs lämplighet som köpstad var också stor, i ett skede ville man bygga en stad på södra Gullö eller Ramsholmen och lämna Ekenäs by åt sitt öde.
Hertig Johan fick Ekenäs som förläning och lät genast bygga ett ståtligt residens från torget ner till Skepparträdgården. Flere större byggnader revs för att ge plats åt den enorma anläggningen. Residenset fungerade som en liten stad i sig med pigor, drängar, fogde, hantverkare av olika slag, bagare, dejor mfl. Man hade till och med en egen kvarn och ett sågverk i Trollböle.
Hertig Johan fattade tycke för Ekenäs och anhöll i ett brev till sin far år 1556 om att få bygga ett slott i Ekenäs och dessutom befästa staden. Flere utgrävningar på Slottsbacken har visat att slottsbygget faktiskt påbörjades men att resultatet blev klent är allmänt känt.
Efter föredraget visades en bildserie med hundraåriga vykort från Ekenäs och pensionärerna kunde konstatera att det enda landmärke som fanns på Slottsbacken på den tiden var Villa Reuter som tidigare ägdes av släkten Carpelan.


Seniorer mår bra av att surfa


SeniorSurf, den nationella surfdagen för seniorer firades nu för andra gången i Finland. Också Ekenäs Pensionärer uppmärksammade dagen. Isa Forsbäck refererade en undersökning om seniorer och internet som forskarna Anna Forsman och Johanna Nordmyr detta år utfört för Institutet för hälsa och välfärd. 1500 pensionärer från västra Finland i ålder 60-80 år deltog i undersökningen. 66,4 % använde internet regelbundet. I åldersgruppen 60-69-åringar hade båda könen samma användningsprocent 80 % medan det i åldrarna 70-80 år blev betydligt sämre procent för kvinnornas del, endast 38 % mot männens 59 %. 
Äldre använder nätet för nyttotjänster, bank, Fpa, beställa resor,  göra inköp, släktforska och kolla på nyheter. Att hålla kontakt med släkt och vänner per mail och skype är också vanligt. 
Forskningsresultaten visar tydligt att det är hälsosamt för äldre personer att surfa på nätet. De som surfar känner sig mindre ensamma, är mera aktiva i föreningar, känner sig mera optimistiska inför framtiden och har lättare att ta itu med problemen i livet. Särskilt gäller detta anhörigvårdare som annars upplever sig helt isolerade. En viss stolthet över att bemästra modern teknologi och genast kunna ta del av allt som händer i samhället finns också med.
Svenska pensionärsförbundet har under flere år med stöd av Penningsautomatföreningen aktivt arbetat för att få ut seniorerna på nätet. Under devisen ”äldre lär äldre” har man uppmanat pensionärsföreningarna att engagera handledare i de egna leden. Handledarna gör hembesök och undervisar och löser eventuella datorproblem. En mysig kaffestund brukar det också finnas tid till.  
Samarbetet med medborgarinstitut och bibliotek utvecklas också hela tiden. För 80+are ordnas regelbundet nybörjarkurser.
En del föreningar ordnar också dator-dropins. Man kan komma bara för att titta och bekanta sig med dator, surfplattor och telefoner av olika märken. Många hämtar också sina egna surfplattor för att få råd och tips.
Och en dator-dropin ordnade förstås också Ekenäs Pensionärer på SeniorSurfdagen. Dator med windows 8.1, surfplattor av två populära märken och en telefon med extra stora knappar fanns att pröva på efter mötet. 


Isa Forsbäck
 

 

Små tokigheter med Berndt Morelius

Tisdagen den 2 september inledde Ekenäs Pensionärer höstsäsongen med antikexperten Berndt Morelius som både visade och berättade om gamla föremål i hushållet från år 1600 framåt.

- Här är vi alla antikviteter, löd rivstarten på Berndt Morelius föredrag.
Antikt är nämligen allt som är äldre än femtio år. Intresset för antikviteter är just nu stort med otaliga antikmässor runtom i landet och antikrundor i tv. Den vanligaste frågan en antikexpert får är enligt Berndt Morelius: 
- Vad får man för den här?
De flesta föremål har ett värde som fluktuerar. Ikoner som alltid värderats högt sjönk direkt efter Sovjets fall då marknaden översvämmades. Ryskt har varit trendigt men just nu är det kinesiskt som gäller. Från en auktion i Sverige berättas om en kinesisk skål med utropspriset 500 kr som fick ett slutpris på 240.000 kr. Dessutom hade skålen en bit borta i kanten. Så människors intresse går inte att förutspå. Inte heller vad människor samlar på. Svårt också för en antikexpert. På bilden demonstrerar han ett putsbräde för uniformsknappar.


Gamla möbler


Enligt engelsmännen köper fina människor inte sina möbler, de ärver dem. Gamla möbler är oftast gedigna och av mycket bättre kvalitet än billigupplagor från ett känt varuhus. En viktig sak framhöll Berndt Morelius. Se till att stolens alla fyra ben står på mattan! Om ett ben står på golvet och de övriga på mattan blir hela stolen i obalans och börjar glappa.
Vid ett arvsskifte gäller det att inte tvinga de unga att ta emot de gamla möblerna. Småningom inser de att mormors gamla byrå är bra mycket bättre än en modern av sämre kvalitet. Men ibland kan det dröja lite. Spara inte på era gamla möbler och föremål, låt dem naturligt ingå i hemmet. Då får de också affektionsvärde för den yngre generationen.
Förr måste man bara ha
Berndt Morelius fyllde ett helt bord med saker som man använde förr. Vissa var obligatoriska för mannen eller kvinnan, andra helt nödvändiga i  hushållet. Ett verkligt kuriosum var en mustaschborste  i silver med graveringen ”Till min dotter Sophie Louise 1850”. Man undrar verkligen hur den pappan var funtad. Eller hur dottern såg ut .....
En tandborste i silver var förr bara en statuspryl. Det riktiga tandborstandet kom igång först i början av 1900-talet. Vad man använde ett litet silverfat på ben gick inte att klura ut trots många mer eller mindre vilda gissningar. Det visade sig vara en förvaringsplats för synålar. Synålen ansågs vara ett mirakel med stort statusvärde. På kafferepen förr visade värdinnan upp sin bricka med synålar och hade hon många blev hon mycket beundrad.
Bendt Morelius höll också upp en specialsked för illasmakande medicin. Skeden var helt överbyggd med en lucka dit medicinen hälldes och ett hål i vardera ändan. Skeden sattes in i munnen på den motsträviga patienten, sjuksköterskan blåste i det bortre hålet och medicinen flög in i halsen. Något för nutida föräldrar att ta efter?
En liten fiskformad grej av silver visade sig innehålla petare både för tänder och öron. Ett korkskruvsliknande redskap med benhandtag var ämnat för tandutdragning. Plisserare för dynvar, marängpickare, handtag för fårstek, fingeruttöjare för glacehandskar, en tuta för att gjuta ljus i, otaliga var de husgeråd och prylar Berndt Morelius visade upp.

 
Gamla bestick och kannor


Skeden är vårt äldsta bestick och användes flitigt både till brännvin och soppa. Orsaken var att kragarna på 1600-talet var stora och det var lätt att spilla på sig. Kniv användes också för att spetsa begärliga bitar med. Gaffeln betraktades i början som ett djävulens instrument och var inte populär. Silvergaffel började vi använda först på 1800-talet. En kombinerad gästabudskniv fanns också med en liten inbyggd gaffel för att plocka upp godbitarna ur doppet i grytan. Det var kutym att placera skedarna upp och ned  när man dukade, annars kunde ohyra och skräp ramla ner i dem från taket.
Förr investerade man sina överloppspengar i silverskedar.  Därför hör silverskeden ännu till de klassiska dopgåvorna. Såskedar användes för att skopa upp det sista från tallriken.  
Berndt Morelius uppmanade pensionärerna att noga följa med tv-sändningen från Nobelmiddagen i Stockholm och granska dukningen. Alla kungligheter har en äggkopp och en lång smal sked vid sin tallrik. Kungligheter har nämligen alla tider varit rädda för att bli förgiftade. Det enda som ansågs säkert att äta var ägg och benmärg. Därför av tradition en äggkopp och en märgsked av silver för de kungliga. 
I varje hem fanns förr mängder av kannor. Flaskor var förbjudna. På dem kunde finnas smuts, löss och annat smittosamt. Därför slogs allt drickbart om i kannor. Och punschen i en bålskål med citron i. För denna citron fanns en särskild träpress.


Sköna dofter på dansen


Det var lite si och så med hygienen på 1600-talet. Knepet för att en dam skulle lukta gott var att ha en ring med vidhängande vas på fingret. I vasen placerades starkt doftande blommor som förhoppningsvis fördrev de oönskade kroppsodörerna. 
Ett dansprogram i solfjädersform med små långsmala benbitar kunde damen också hålla i sin hand. På varje benbit skrev sedan kavaljererna in sina respektive namn. 


Sockerproblem


Redan på 1600-talet hade man problem med sockret. Den  heliga Birgitta importerade mängder av socker efter sin fars död. En sockeryxa behövdes för att hugga bitar av sockertoppen och en specialströare för att hålla kvar större sockerklumpar. Direktiv fanns om hur mycket socker man fick äta och hur länge. Vissa åt dygnet runt. Det  hela resulterade i att kungligheterna blev fetare hela tiden vilket bevisas av att kläderna skarvades med röda tygstycken i sidorna.
Efter 90 minuter av ”ett litet sortiment av tokigheter” som Berndt Morelius kallade sitt anförande kom det ännu frågor och berättelser och 130 pensionärer hade gärna fortsatt lika länge till.
Oktober är en livlig månad för Ekenäs Pensionärer, Mamma Mia på Svenska Teatern, Seniorskeppet och månadsmöte.  Och den 12 november åker en busslast Ekenäspensionärer på besök till riksdagshuset där riksdagsman Thomas Blomqvist ställer upp som värd.


Isa Forsbäck
 

Seniorrådgivning, musik och e-tidningar på Ekenäs pensionärers vårmöte


Utan aprilskämt samlades Ekenäs Pensionärer den 1 april till säsongens sista egentliga månadsmöte på Uncan. Månadsmötet var också föreningens vårmöte. Programmet var digert och mångfasetterat med allt från information om stadens nya seniorrådgivning till information om hur man  läser sin morgontidning i en dator eller läsplatta.


Chefen för omsorgstjänster Kirsi Ala-Jaakkola gav en klar och tydlig bild av alla tjänster Raseborgs nya seniorrådgivning har att erbjuda. Rådgivningen har sin grund i den nya äldreomsorgslagen, sjukvårdslagen och stadens nya strategi som går ut på att minska antalet institutionsplatser till förmån för att längre bo hemma. Flere anställda som tidigare jobbat med  frågor kring äldre omsorg har nu fått en egen grupp med egen målsättning. Seniorrådgivningen står till tjänst med personlig rådgivning för äldre och deras anhöriga i allt  som gäller fysisk och psykisk hälsa. Också social hälsa och välfärd tas i beaktande. Olika serviceformer och bidrag som senioren har rätt till reds ut.
Man är också beredd att tillsammans fylla i behövliga blanketter, ett nog så kvistigt problem för många äldre människor.


Den äldres ”advokat”


En äldre person kan utse en kontaktperson åt sig, det behöver inte vara en anhörig. Denna den äldres ”advokat” kan både ge råd och se till att skyddslingen får rätt service genom att vara i kontakt med olika serviceproducenter.
Vårdplanering görs nu i ett så tidigt skede som möjligt. När någon äldre som bor hemma blir sjuk och hamnar in på sjukhus startar planeringen från dag 1 på sjukhuset. När personen sedan skickas hem ska servicen hemma omedelbart fungera.
Enligt Kirsi Ala-Jaakkola släpar stödet för närståendevården efter i Raseborg. Rekommendationen är ca 7 % men Raseborg ligger på 3-4 %. Staden har också lägre klasser för ersättning för närståendevård än någon annan kommun i Nyland. I dagens läge får ca 100 personer över 75 år närståendevård i Raseborg.


Förebyggande service


Från seniorrådgivningen gör man förebyggande hembesök hos 75 år fyllda. Det behöver inte ens föreligga något vårdbehov. Hembesök gör man alltid om någon anhållit om det, vill ha en viss service, kommit in på en bäddavdelning eller om grannen eller någon bekant alarmerat. 
En äldre person kan också utan remiss besöka en minnesrådgivning för att ta vissa prov eller låta kolla hur minnet fungerar. Allmän hälsorådgivning ges också med goda råd kring kost,  motion och munhälsa.
En mycket behövlig serviceform är kartläggningen inför ett läkarbesök. Grundsjukdomar, medicinering, fysisk och psykisk hälsa, allt finns till pappers när man kommer in till doktorn. Både doktor och patient blir mindre stressade och besöket mera givande.
Seniorrådgivningen har verksamhetspunkter i Hagahemmet i Ekenäs, i Karis Hälsostation och på Mariabacken i Pojo. Stadens växel förmedlar samtalen till varje mottagning om man vill beställa tid och inte kommer ihåg det rätta numret. Mottagningen tar emot e-post och har också en egen Facebooksida för pensionärer som kommit in i dataåldern.


Vårmöte med musik och e-tidningar


Efter den aktuella informationen var det dags för skönsjungande Alice Jalava med Björn Åkerberg på gitarr att skapa lite lättare stämning med sånger om sommar och kärlek och ge en bra introduktion till föreningens vårmöte. 
Vid vårmötet godkändes verksamhetsberättelse och bokslut för 2013 utan anmärkningar av verksamhetsgranskarna Sven Sundström och Gunvor Ekholm 
 Som avslutning på det kunskapsspäckade månadsmötet höll ”digicoacharna” Alexander Edat och Jennifer Nurmi från KSF media information om hur man kan läsa sin Västis eller Husis på datorn eller läsplattan. För många pensionärer var det bekanta tongångar men coacharna fick ändå reda ut begreppen ”tidningskarusell”, appar och digitalt arkiv. Och svara på den mycket viktiga frågan om hur man kan lösa korsorden på en läsplatta.
Sista månadsmötet före sommaren består i en vårlunch 20 maj på Knipan. Trots att Knipan enligt ett aprilskämt flutit bort.


Isa Forsbäck
 

 

Pensionärer från Karis och Ekenäs på midvinterblot


Onsdag 5 mars var Karis Pensionärer inbjudna till kollegorna i Ekenäs för att som de gamla vikingarna fira midvinterblot i Sigurd Snåresalen i Ekenäs. Inget öl och helstekt galt stod på menyn utan pensionärerna fick nöja sig med ärtsoppa och punsch. Och tårta till kaffet.


Ekenäs Pensionärers ordförande Catharina Hindrén hälsade iförd vikingahjälm gästerna välkomna och framförde en dikt till asagudarnas ära. Karisordförande Thor Wernér kallades upp på scen,  utnämndes till hedersviking och fick en hjälm placerad på sitt huvud. Därefter hälsade EP-kören gästerna ytterligare en gång välkomna genom sången Se god afton och god kväll. Också punschen fick sin lilla lovsång och Kvällens sista tango kom en aning för tidigt. Sedan brakade det loss med Schottis på Valhall till dragspel och skrammelorkester. Ekenäs Pensionärers gammeldansare hakade på och dansade både schottis och mignon. Och midvinterblotet var i full gång.


Dansanta vikingar


Scenen fylldes plötsligt av en lång rad vikingar, mest sköldmör, i dräkter av alla de slag. Först kom långdans från Sollerön, därefter cornish six-hand reel. Några händer fattades, .

Sköldmör och vikingar dansar in med Jutta Aminoff och Kenna Holmström i spetsen

Det behövdes förstärkning från publiken och ett Karispar Sirkka och Rurik Rehn ställde villigt upp och dansade med bravur. Det hela avslutades med Rumba i Balders hage. 

 

Det luktar sprit här!


Om Dido alias Adrian Viktor Selenius berättas många historier. Han var en legendarisk polis i Ekenäs i början av 1900-talet. Mos? Boman alias Kaj Rehnberg har tagit Dido till sitt hjärta och roat många med typiska dido-uttryck och historier. Och nu var det Karis och Ekenäs Pensionärers tur att få skratta.


En vissling hördes och in i salen klev konstapel Viktor Adrian Selenius alias Dido. Dido noterade punschdoften som vilade stark över salen men förklarade sig villig att den här gången se mellan fingrarna. Han presenterade sig som den plikttrogna poliskonstapeln, klockringaren och orgeltramparen och också sitt andra smeknamn ”Trafikljuset”. Det namnet fick Dido efter ett besök hos sin kusin i Helsingfors. Kusinen var också polis och fick ofta dirigera trafiken i centrum av Helsingfors. Hur det nu var fick Dido i uppdrag att vikariera ett söndrigt trafikljus. Ut kl 6 på morgonen till Mannerheimvägen med ”mataväska” och cykelpump som i misstag togs i stället för pampen. Plötsligt hördes ”Erkki täällä, tule” från mataväskan. Dido blir förskräckt, snor runt, bilarna tvärnitar, några krockar. Didos bakdel putsar sidan på en lastbil. Trafiken grötar till sig, Erkki snarvlar under armen och Dido viftar med cykelpumpen.  Kaoset når sin kulmen när Dido börjar frysa och tar sig några ordentliga åkarbrasor fortsättningsvis med pumpen i högsta hugg. Tyvärr blev det varken kaffe eller mörgåsar för Dido den morgonen för det var polisradion han tagit i stället för mataväskan.
Och med orden ”ber att som lagens långa arm få dra mig baklänges” satte Dido sig under rungande applåder ner för att äta ärtsoppa och dricka en välförtjänt punsch.


Festen avslutades med Schottis på Valhall ännu en gång, etthundratrettio pensionärer sjöng med av hjärtans lust, klappade takten och trummade på borden. Midvinterblotet var över för denna gång.


Isa Forsbäck
 

Det var festligare värre när Ekenäs Pensionärer inledde vårsäsongen den 7 januari.

Ekenäs Pensionärer inledde vårsäsongen med att fira de medlemmar som under år 2013 fyllt 75, 80, 85 och 90 år uppåt.

 

Av 96 inbjudna hade 41 hörsammat kallelsen. Ordförande Catharina Hin.drén inledde med både tal och dikt som hyllning till jubilarerna. Också i allsången följde man födelsedagstemat. Allt från Det är din dag i dag till Med en enkel tulipan sjöngs med stor inlevelse till ackompanjemang av Saga Westerlund.

Efter kaffet med den obligatoriska jordgubbstårtan inleddes temat för året Ekenäs
i våra hjärtan av Ingvar Jönsson. Själv Ormnäsbo med släktrötter i stadsdelen berättade han initierat om hur Ekenäs utvecklades med tonvikt på Ormnäs och närområdet.

 

Uppvaktades. Från höger Solveig Österman, Karin Söderqvist, Ruth Enlund och Else-Maj Eklund var några av träffens jubilarer.

 

Ekenäs blir till


Ingvar inledde med att visa en skiss över Ekenäs skärgård från 1600-talet. Flera sjövägar gick då till Raseborgs slott. Slottet byggdes på 1300-talet av Bo Jonsson-Grip för att trygga sjöfarten och försvara landet mot inkräktare.
På grund av att vattnet då var cirka 3 meter högre kunde också stora skutor nå Raseborg. Med tiden blev vattnen all grundare och till sist fick Erik Fleming i uppdrag av Gustav Wasa att flytta både borg och kungsgård. Som lämpliga platser listades Gullö och Ramsholmen. 1520 grundades Ekenäs som då bestod av sex hemman och tre kronohemman. Endast en gata fanns och döptes naturligtvis till Kungsgatan. Staden tog slut vid nuvarande Raseborgsvägen.
Kungsgården Ladugården på Seminarieområdet förlänades åt släkten Lejonhufvud och var ett lantbrukscentrum med mönsterjordbruk och skogskötsel, stall och ladugård. Och den första kyrkan byggdes åt Ekenäsborna.

Ladugården och Skeppsholmen


Kronobostället Ladugården omfattade största delen av dåvarande Ekenäs och bönderna fick allt större problem. Både Seminarieängarna och Skepparträdgården var förbjudet område. Böndernas åkrar och beten låg långt borta i nuvarande Björknäs.
På Ladugårdens område var huvudbyggnaden internatet som i tiden hyst många lärarstuderande. Paradutrymmet fanns i övre våningen, i nedre våningen fanns köket och andra arbetsutrymmen. Också bagarstuga, bryggstuga och tvättstuga byggdes i närheten.
Efter 1808-1809-års krig då Sverige förlorade Finland till Ryssland hade Ekenäsborna fått nog.
Man ville få tillgång till Ladugårdens stora ägor och förde fram sitt ärende till guvernören. Köptillstånd beviljades på det villkor att varje Ekenäsbo som ägde hästar och kor skulle bidra till köpesumman 40 000 rubel. Det hela finansierades genom diverse knepiga arrangemang med arrenden och hyror av olika slag. Motorn i affären var dåvarande borgmästaren Kjellin vars insatser belönades med en egen gata, Kjellinsgatan.
1830 började Ekenäs utvecklas och fick sin första stadsplan. Kända byggnader från den tiden är Villa Snäcksund, Villa Ormnäs och Ekenäs bryggeri. Redan då tvistade man om rätten till strand. Villa Ormnäs hade i flera repriser egen strand med badförbud för Ekenäsborna.
Skeppsholmen hade olika namn under olika tider, Notholmen, Skeppsvarvsholmen och till slut bara Skeppsholmen. Som av namnet framgår låg det ett varv på Skeppsholmen där det byggdes stora skutor. Ännu i dag hittar man stora skeppsspikar på området. Hembygdstemat var en verklig favorit i den gallup styrelsen för Ekenäs Pensionärer gjorde senaste år och kommer att gå som en röd tråd genom hela år 2014. På februarimötet hålls minnesstund och ett nytt avsnitt av hembygdstemat presenteras.

 

Isa Forsbäck

 


Allvar och glädje blandades på Ekenäs pensionärers månadsmöte (4.2.)


På Ekenäs pensionärers månadsmöte senaste tisdag hölls av tradition en minnesstund över avlidna medlemmar men också ett föredrag av en geniun Ekenäsbo, urmakare Håkan Roos.


Föreningen hade inbjudit kontraktsprosten Anders Lindström att hålla en liten minnesstund över de medlemmar som avlidit under året. Efter att ha tänt ett ljus för de bortgångna berättade han om hur viktiga möten han får uppleva i kontakten med människor som förlorat en närstående.
Viktiga möten att vårda och ta vara på. Han förliknade livet vid hösten som varje år när löven faller påminner oss om att något håller på att ta slut. I vår materialistiska värld där gamla och sjuka knuffas undan är trots allt kärlek, tro och hopp det centrala. Anders avslutade med att förlikna ljuslågan vid en fjäril, lågan talar om skönhet och bräcklighet. Fjärilen är för honom en viktig symbol för hur liv blir död.
EP-kören sjöng tre sånger som anslöt sig till temat, Jag lyfter ögat mot himmelen, I himmelen och Innan natten kommer. Pia Nygård ackompanjerade.


Urmakare och barnmorska


Efter kaffepausen blev det lite gladare tongångar. Urmakare Håkan Roos rev ner många skrattsalvor när han på äkta ”eknäsiska” berättade om det Rooska urmakeriets öden och äventyr.
Det hela började med att Sanngrens urmakeri år 1898 flyttade från Helsingfors till Ekenäs. Farfar Johannes Roos arbetade hos Sanngrens och övertog rörelsen 1907. Den Rooska butken fanns då på Gustav Wasagatan längre ner mot stranden med ingången via en hög trappa. Från denna höga trappa praktiserade man stadens första drive-in då en hästburen kund köpte en klocka direkt från trappan.
En tandläkare hade mottagning vägg i vägg och det lär ofta ha hörts en del oljud in i butiken. Det var också enkelt för urmakaren att få tid hos tandläkaren, en dunk i väggen betydde att borren var ledig.
På den tiden reparerade man klockor mera än sålde dem. Till urmakarens uppgifter hörde också att dra upp klockorna i staden, också kyrktornet, och Billnäs bruk i femtio år. Att Johannes Roosvar en mångsysslare bevisas av att han i Billnäs en gång också fick agera barnmorska. Det lilla flickebarnet förlöstes helt suveränt av urmakaren. Svårare lär det ha varit att hitta tråd till navelsträngen.
Flickan uppenbarade sig femtio år senare i butiken vid god vigör och berättade för Håkan Roos att hon förlösts av hans farfar.


Inga nymodigheter


År 1955 tog Åke Roos över butiken. Urmakeriets hittills första och enda annons syntes i Västra Nyland och gällde flyttning av butiken till Långgatan där den idag också finns. Både far och son Roos arbetade i butiken och 1990 togHåkan Roos över rörelsen. Om två års innestående semester och eventuella förmåner var det inte alls tal.
Butiken är Finlands enda renodlade uraffär. Man säljer bara klockor, inga smycken eller guldsaker.
Man tar inte bankkort utan enbart kontanter.Håkan förliknade sig vid ”den siste mohikanen” som det tyvärr inte gick så bra för. Nu för sonen Erik familjenamnet och urmakeriet vidare.
Lotsålderman Berg som senare blev Johannes Roos svärfar köpte ett hus på Slottsbacken. Bebyggelsen var då ganska gles, utom det lilla gula huset fanns det bara två andra hus. Men man hade telefonförbindelse mellan hemmet och butiken. Via ett 4,5 volts batteri fick man ”matabudet” till butiken.
Nuförtiden är huset större och hemvist för den femte generationen av släkten Roos. Om någon av de två pojkarna blir urmakare som far, farfar och farfarsfar får tiden utvisa.


Isa Forsbäck
 

 

Nu är det jul igen för Ekenäs Pensionärer

Sånger, dikt och gröt alla med förtecknet jul skapade en varm stämning på Ekenäs pensionärers julmöte senaste tisdag (3.12.). Rekordmånga medlemmar hade mött upp för att inleda julfirandet i glada vänners lag.

Ekenäs pensionärers egen kör under ledning av Pia Nygård hade övat in flera kända julsånger.Nu är det jul igen, Vintergatan, Mjuk och lätt faller snön och förstås Tomtarnas julvisa. Flere av pensionärerna satt och tipptappade i takt med refrängen.
Sedan var det dags för den yngre generationen. Med ljus i händerna kom en grupp flickor in på scenen och sjöng Hur kan ett litet ljus lysa så klart? Den lilla kören från Seminarieskolans åk 4 under ledning av Mia Friman på gitar sjöng medryckande flera sånger med temat advent. I refrängen till en av sångerna lyckades flickorna till och med vissla helt suveränt. Kören avtackades med rungande applåder och var sin påse julgodis.

 

 

Jultraditioner på vers

Bengt Nynäs med hjälp av Maj-Britt Nynäs vid bildspelet framförde en egenhändigt skriven dikt om våra jultraditioner. Adventsljuset inledde kavalkaden. Lutfisken borde ha satts i lut vid första advent men de flesta klarar klarar nuförtiden skivan genom att skaffa sig en lutfisk som ligger i plast. En utvikning från de egentliga traditionerna gjordes för självständighetsbalen som få får delta i men alla ändå tar del av genom att i tv beundra alla kreationer. Sedan var det dags för Lucia så god, en ganska sen tradition. Med Lucia kommer julstressen. Julkorten ska postas. Julkortsrekordet har ändå Jenny Nyström som målade över 3.000 julkort! Ganska så många julkort fick pensionärerna se i bildspelet.
Julslakten är numera ett minne blott, det har vi EU:s lagar att tacka för. Men baka får vi hur mycket vi vill, pepparkaksgrisar, hjärtan, stjärnor. Och provsmaka degen får vi också ….
Sedan med julgranen har vi inte kommit på själva den har vi fått från Tyskland.
Förr var man inte lika noga med hygienen men ett julbad skulle alla ha. En stor balja fylldes med vatten och där badade man i tur och ordning. Siste man i tur blev knappast så mycket renare.
Julfred utlyser vi sedan länge från Åbo. Men en ny jultradition är Kalle Anka på tv för otåliga barn som väntar på julgubben. Julgubben var tidigare en julbock med horn men Jenny Nyström gjorde om honom till en vitskäggig gubbe med röd mössa och gråa byxor. Och den traditionen följer vi än idag.

Gröt, tårta och dans

Sedan var det dags att mätta magarna med Ninas julgröt. Och kaffe med tårta på. Och efter det beundra Seniordansarna med Regina Forssten i spetsen som ännu med schvung orkade framföra flera danser till julmusik såsom Feliz Navidad och White Christmas. Från publiken hördes beundrande viskningar: Hur kan dom komma ihåg alla dom där turerna??!! Som seden och traditionen påbjuder avslutades mötet med Sista visan som den här gången fick sällskap med önskan om God Jul och Gott Nytt År!

          Isa Forsbäck

 

 

Åldras med värdighet och inte vidrighet är mottot för Ekenäs Pensionärer

Tisdag 5 november höll Ekenäs Pensionärer sitt höstmöte i Uncan. På programmet stod stadgeenliga höstmötesförhandlingar och som extra dragplåster Svenska Pensionärsförbundets verksamhetsledare Veronica Fellman med information om den nya äldreomsorgslagen.

Återval präglade Ekenäs pensionärers höstmöte. Ordförande Catharina Hindrén fick förnyat förtroende för ett år framåt, styrelsemedlemmar i tur att avgå Gun-May Aura, Karin Söderqvist och suppleanten Sven Sahlberg återvaldes. I stället för Lars Lundström som önskade avgå fick suppleanten Ingvar Jönsson en styrelseplats.
Ännu ett år sitter Bror Westerholm, Maria Rosenius och Isa Forsbäck. Till suppleant i stället för Ingvar Jönsson valdes Frej Falck.
Som revisorer återvaldes Sven Sundström och Georg Lång med Georg Lindroth och Eva Thölix som suppleanter. Medlemsavgiften blev oförändrat 16 €, av detta går 11 €  till Svenska pensionärsförbundet.

 

Många kommittéer

Enligt medlemmarnas önskemål är temat för nästa år hembygden ”Ekenäs i våra hjärtan”.

En förening med 650 medlemmar behöver många kommittéer för att verksamheten ska löpa smidigt.
Till programkommittén utsåg mötet Ingvar Jönsson, Jutta Aminoff, Anna-Maja Wikström, Ethel Stephan, Torbjörn Forsbäck och Kristina Egger. I lotterikommittén finns Anita Guttesen, Birgitta Kumén, Ilse Sundström och Ulla-Stina Malmström. Kaffekommittén behöver en ordentlig bemanning för att snabbt klara av sina många uppgifter, Birgitta Lindblom, Anneli Falck, Barbro Jönsson, Carita Erlin, Kerstin Fri, Maj-Len Kullström, Inga Mannström och Irja Nyman heter ”kaffetanterna.”
För att höstmötena ska förlöpa smidigt har Ekenäs pensionärer en valberedning, Birgitta Herrgård, Christina Lindblad och Ingmar Aura. Och en egen reseledare  har föreningen i Catharina Hindrén.

 

Äldreservicelagen

Äldreomsorgslagen eller med ett modernare namn äldreservicelagen var temat för Veronica Fellmans föreläsning. Åldras med värdighet inte vidrighet är också ett tema för EU. Svenska Pensionärsförbundet  har aktivt deltagit i arbetet med lagen, ett arbete som inleddes redan på 1980-talet mest i form av diskussioner.
Lagen om äldreservice är alltså en lag inte bara rekommendationer. Lagen förpliktar kommunerna att reservera tillräckligt med budgetmedel för att fylla den äldre befolkningens behov. För varje person 75 år och äldre ska kommunen göra en utredning över servicebehovet och därefter på basis av detta en serviceplan  i samråd med den äldre. Geriater, socialvårdare och annan expertis ska ge utlåtanden. Samtidigt ska en särskild tjänsteman utses för att följa upp serviceplanen och se till att de planerade åtgärderna förverkligas. Anhållan om speciell service kan också komma från den äldre. Också en muntlig begäran bör beaktas och enligt lagen bör service ges utan dröjsmål. Planen ska utvärderas halvårsvis.
Dessutom bör de äldre ha tillgång till  tillräcklig hemservice, rådgivningstjänster, HVC, sjukhus på nära håll och överlag ökade resurser.
För att säkerställa att medlemmarna får riktig information och kan utnyttja de rättigheter den nya lagen ger har Ekenäs Pensionärer som första svenskspråkiga pensionärsförening utsett ett omsorgsombud, Gunvor Ekholm med bakgrund som socialsekreterare.

 

Fullmäktiges skyldighet

För varje fullmäktigeperiod ska uppgöras en plan över vilka åtgärder kommunen ämnar vidta för att stöda den äldre befolkningens välbefinnande, ordna och utveckla service och närståendevård och också beakta behovet av språklig service. Samarbetet mellan kommunen och tredje sektorn, tex pensionärsföreningarna, bör ingå i planen. Planen ska utvärderas varje år.
Om brister uppdagas kan den äldre kommuninvånaren klaga till regionförvaltningsverket eller Valvira och berättigade klagomål resulterar i böter för kommunen.

 

Äldre rådet

Svenska Pensionärsförbundet stod bakom initiativet till Äldre råden i kommunerna. Innan äldreservicelagen trädde i kraft hade Äldre råden ingen tyngd och sällan ärenden av betydelse utan fungerade mera som ett diskussionsforum för representanterna för ortens pensionärsföreningar. Nu ska Äldre råden tillsättas i laga ordning och fungera som ett remissorgan. Och ledamöterna  i rådet ska få mötesarvoden. Äldre råden ska tas med i all planering, beredning, utvärdering och uppföljning inom alla kommunala frågor som kan vara av betydelse för den äldre befolkningen. Trots utökade uppgifter och befogenheter har Äldre rådet ändå ingen nämndstatus.

 

Äldreservicelagen intresserade Ekenäs Pensionärer så mycket att den planerade bingon föll bort. Trots att mötet inföll dagen före Svenska dagen avslutades mötet med Modersmålets sång och förstås den obligatoriska Sista visan.

           Isa

 

 

Ekenäs Pensionärer en pigg och växande 40-åring

Den 17 oktober firade Ekenäs Pensionärer föreningens 40-års jubileum på Hotel Sea Front. Fullt hus, inbjudna gäster, god mat och ett förnämligt program bidrog till en stämningsfull och lyckad jubileumsfest.

Föreningens ordförande Catharina Hindrén hälsade festdeltagarna välkomna och riktade sig särskilt till Svenska Pensionärsförbundets ordförande Ole Norrback med fru, ombudsman Veronica Biaudet och övriga inbjudna gäster från pensionärsföreningar i västra Nyland. Därefter fick gästerna ordet och framförde hälsningar och gratulationer från Hangö i väster till Kyrkslätt i öster. Också Raseborgs stad uppvaktade med en ståtlig höstbukett.

Sång och seniordans

Festprogrammet fortsatte med körsång och seniordans med tonvikten på det finlandssvenska. Föreningens egen kör under ledning av kantor Pia Nygård framförde Slumrande toner, Björken och Aftonens sång.
Regina Forssten ledde sina seniordansare i flere danser där musiken utgjordes av finlandssvenska folkvisor, Plocka vill jag skogsviol, Vem kan segla förutan vind med flera. Dagen till ära  hade seniordansarna skrudat sig i gröna västar med typiskt Ekenäsmotiv, eklöv och ekollon.

Festtal

Festtalet hölls av Svenska Pensionärsförbundets ordförande Ole Norrback. Med sin typiska stil att blanda allvar med humor och lite ironi höll han åhörarna trollbundna. Han inledde med några fakta om pensionärsförbundet. Medlemsantalet ökar hela tiden men tyvärr är avgången av naturliga orsaker rätt stor. Över 19.000 pensionärer är nu anslutna och målet är 20.000 nästa år! Föreningarnas mångsidiga program och aktivitet skapar i sin tur attraktivitet. Fantasirikedom och inte senilitet finns i våra pensionärsföreningar och i högsta grad inom Ekenäs pensionärer, betonade Ole Norrback.
Sång och musik skapar samhörighet. Tyvärr har vi inte så många sånger som besjunger svenskheten.
Till och med Modersmålets sång kunde passa in för vilket språkgrupp som  helst. Enda verkligt finlandssvenska sång Ole Norrback har kunnat hitta börjar med Jag är finlandssvensk, jag är finlandssvensk, jag är fi-fi-fi-fi-finlandssvensk.

Kärlek och glädje

Trots allt är det kärleken som besjungits mest. Kärleken till kvinnan, naturen, hembygden, språket, föreningen, bilen, släkten, listan kan göras oändligt lång. Modern, kvinnan har alltid besjungits, däremot finns det ingen hyllningsvisa typ Ljuva gosse, tag vår hyllning. Ole Norrbacks klagan resulterade i att han på en annan pensionärsfest fick lyssna till sången Ljuva gubbe, tag vår hyllning..... En annorlunda kärlek fick festpubliken motiveringar till. Vi ska älska skatteverket för det samlar in medel för vår vård, bilbesiktaren när han underkänner vår bil och ökar trafiksäkerheten och av samma skäl polisen som ger oss fortkörningsböter. Ole Norrback konstaterade också att han var jävig men efterlyste samtidigt en hyllningssång till alla politiker och allt gott de gjort …..

Glädje är ett ord som hör ihop med sång och musik. Glädje finns inte alltid i våra liv och kanske vi inte alltid söker glädjen. Ordet glädje förekommer sällan i rubriker för vetenskapliga rapporter. Om det förekommer är det oftast i form av skadeglädje.
Ole Norrback förklarade också sin kärlek till det tryckta ordet, böcker innehåller tidlös kunskap och vishet. Biblioteken är ovärderliga. Där finns generationers tankemöda, insikter och värderingar samlade.
En bok som i tidiga år hade en stor betydelse för Ole Norrback var Gösta Knutssons Pelle Svanslös.
Pelle var annolrlunda,  han var svanslös och hade inte så stor framgång hos den lockande Maja Gräddnos. Också den elaka katten Måns fanns med och hans enfaldiga hantlangare Bill och Bull. Av Pelle Svanslös lärde sig Ole Norrback respekt för andra, oberoende om det är en katt utan svans eller en människa med annan kulturell, religiös, etnisk eller ekonomisk bakgrund. Han lärde sig också undvika Billar och Bullar som rådgivare.

Vi finlandssvenskar

Ole Norrback avslutade med en analys av oss finlandssvenskar. Indelningen i kultursvenskar och bygdesvenskar saknar all relevans. Viktigare är att fundera över vad vi är och vad vi står för. Som finlandssvenskar har vi mycket att vara stolta över. Litteraturen med våra många författare, bildkonsten med tex Helen Schjerfbeck och musiken allt från klassiskt till pop har välkända finlandssvenska utövare. Vi ska hela tiden komma ihåg att om vi vill ha service på svenska ska vi hela tiden fråga efter den. Många finskspråkiga talar en utmärkt svenska bara de får chansen. Vi ska inte förolämpa dem och genom någon sorts artighet genast byta språk när någon finskspråkig närmar sig.
Talar vi svenska med våra finskspråkiga vänner får vi oftast svar på svenska. Går det inte så ska vi naturligtvis tala det språk båda förstår.

Som pensionärer vill vi fortfarande vara med och utveckla vårt samhälle. Men vi får inte vara för påträngande. Allt var inte bättre förr och vi måste anpassa våra råd till dagens sätt att tänka. Vi ska inte truga oss på men stå till förfogande.

Förtjänsttecken och historik

Ekenäs Pensionärer ville belöna två mångåriga aktiva styrelsemedlemmar med förbundets förtjänsttecken i silver, Karin Söderqvist och Sven Sahlberg. Båda har suttit länge i föreningens styrelse, Karin Söderqvist verkat som medlemssekreterare i många år och Sven Sahlberg varit både sekreterare och skött föreningens hemsida. Ole Norrback och ombudsman Veronica Biaudet utdelade de silverne tecknen.
Sven Sahlberg hade också sammanställt en historik över de senaste tio åren som presenterades av Gösta Berglund. Historiken och samtidigt också festen avslutades med orden ”Det är inte så stor skillnad hur gammal man är utan hur man är gammal”.

          Isa Forsbäck

 

Ekenäs Pensionärer fick råd om den psykiska hälsan

 

Ekenäs pensionärers projekt om hälsa i alla former “Hälsoklippet” fortsatte den 1 oktober med föreläsningar om den psykiska hälsan. Föreningens egna experter psykolog Marita och psykiater Rolf Lassenius talade om den psykiska hälsan hos äldre och gav goda råd för en bättre pensionärstid.

Marita Lassenius införde begreppet den sista stora övergången, övergången från ett aktivt arbetsliv till en pensionärstillvaro. Ett nytt skede i livet inleds med både fyskiska och psykiska omställningar.
Omställningen kan leda till att pensionärer både mår och beter sig annorlunda och kan i värsta fall leda till en kris. Traumatiska händelser som konkurs, förlusten av en anhörig, sjukhusvistelse, upplevelsen av att ha förlorat sin självständighet, liknande kraftiga reaktioner kan en nybliven pensionär uppleva. Alla reagerar olika inför pensionen. Hos endel kan gamla kriser omedvetet väcka starka känslor, det blir svårare att orientera sig i det nya i tillvaron.

Att gå i pension är ingen barnlek

 Första uppgiften för en pensionär är att lämna. Lämna sn egen titel, sina arbetskamrater, sitt arbetsrum, sina nycklar och till och med koden till datorn. Många känner sig genast mindre värda och skulle gärna ha jobbat vidare, Andra som inte trivts med sitt arbete känner lättnad.

Andra uppgiften för en pensionär är att välja. Vad vill jag göra med resten av mitt liv? Här är det viktigt att hålla den inre motivationen kvar. Skapa nya rutiner, stiga upp på morgonen, städa, klippa gräs, göra någonting meningsfullt. Inte låta tillvaron kännas tom och präglas av att man inte kan gå till sitt arbete.

Att bli gammal är förbannat!

Pensioneringen väcker olika känslor!.  Det gäller att inte låta tillvaron präglas av att man inte arbetar. Utan krav kan tillvaron ändå kännas tom. Det gäller att våga möta det man ser och ändå kunna se i backspegeln. Varje pensionär har oanvända resurser, börja skriva om sitt liv, spela dragspel, gå på alla möjliga kurser. Det gäller att skapa sig en känsla av trygghet trots att fysiken kan krångla och utseendet ohjälpligt får skavanker. Livet ska ändå kunna vara en intressant inre resa. Och trots alla dubier, det går faktiskt att lära äldre hundar sitta …..

Ensamhet lär tändå inte vara så utbredd bland äldre som man befarat. Undersökningar visar att människan är ensammast i 30-års åldern! Ibland behövs det så lite för att lindra ensamhet hos en äldre person, ett telefonsamtal kan räcka.

Pensionärens glädjeämmnen

Att vara pensionär innebäratt man får rå om sin tid, stiga upp när man vill, sitta vid morgonkaffet så länge man vill, läsa Västis och Husis fån första till sista sidan. Man kan gå ut i skog och mark, resa, träffa vänner och umgås med barn och barnbarn. När barnen har tid förstås. Det gäller att ge tid åt sig själv att njuta av livets små stunder!

Och mörkare sidor av pensionärslivet

Psykiater Rolf Lassenius belyste den mörkare sidan med att vara pensionär. Besvikelsen många upplever när arbetskamraterna ber en komma på besök och de sedan inte har tid att prata. Blir det alltför många besvikelseer kan en pensionär lätt hamna in i en depression som sedan kan leda till misssbruk av mediciner eller alkohol, ibland både ock. Yttre faktorer, kris, ensamhet, sorg, konflikter med närstående, ekonomiska svårigheter, förlust av jämnåriga vänner, många faktorer kan bidra till en depression. Psykisk ohälsa hos äldre är den folksjukdom som just nu snabbast sprider sig i världen.
5-10 % av alla över 65 år lider av depression. Går man upp till 85-åringarna är procentsatsen 30 %!
Äldre med psykiska problem hamnar mellan två stolar, äldrevården har inte kunskap att sköta och psykiatrin har inte resurser. Despression är den mest handikappande sjukdomen hos äldre, ändå får endast 20 % riktig depressionsbehandling!

Vid Ekenäs Pensionärers månadsmöte i november avslutas serien ”Hälsoklippet”. Svenska Pensionärsförbundets verksamhetsledare Veronica Fellman orienterar pensionärerna i den nya
äldreomsorgslagen med allt vad lagen innebär ifråga om pensionärernas rättigheter och kommunens skyldigheter.

          Isa Forsbäck

 

Munhälsa och blommor på Ekenäs Pensionärers månadsmöte (2.4.)

Över hundra medlemmar mötte upp på Ekenäs Pensionärers månadsmöte senaste tisdag. Programmet var omfattande och innehöll allt från munhälsa till val av blommor för balkong och trädgård.

Stadens upplysningstandskötare Camilla Appelgren lotsade suveränt pensionärerna genom alla former av tandproblem. Hon betonade genomgående vikten att kolla sig hos tandläkare och munhygienist trots att man inte själv upplever sig ha några tandproblem. Vid varje tand finns nämligen en liten ficka som kan ställa till problem. Tandsten kan tränga sig ner mellan tand och käkben och göra att tanden så småningom lossar. Tandsten och inflammation i tandköttet ökar också risken för stroke. Tandköttet får inte blöda, betonade Camilla Appelgren.

Pensionärers tandproblem

De flesta kommer ihåg mormors löständer i ett glas vatten på sängbordet. Men så får inte proteser behandlas. Tandsten eller plack i kombination med kalk och olika mineraler fäster bra på proteser och implantat. Protesen ska behandlas på samma sätt som disk, tvättas med diskmedel eller flytande tvål och inte med tandkräm som kan orsaka rispor. Och därefter förvaras torrt. Protesen ska desinficeras en gång per vecka. Missfärgningar kan tas bort av tandskötare med ultraljud eller blötas i citronvatten. Riktig plack tas bort med ättiksbad. Och xylitoltuggummi är att rekommendera. Ingen ska heller tro att fruktsocker är hälsosammare för tänderna än vanligt socker.

Camilla Appelgren gick nog igenom begreppet munhygien och rekommenderade en helt vanlig tandborste utan "grejor" typ plastpiggar. En eltandborste är mycket effektiv bara vinkeln mellan borsten och tandköttet är den rätta. Två sekunder mot varje tandyta räcker. Tandköttskanten får man inte heller glömma. Camilla framhöll att en fräsch mun alltid ger bättre livskvalitet.

Planering av trädgård och balkongblommor

 

Trädgårdsmästarna Ulrika Kallio och Monica Wikström från firman Trädgårdsglädje gav pensionärerna goda råd beträffande planering av trädgårdar. För den lättskötta trädgården rekommenderade Ulrika och Monica en eller några stora rabatter. Stora fång av samma växt och rätt växt på rätt plats är regeln. Mönstret kan upprepas i en annan rabatt. Buskar och perenner kan kombineras till en vacker helhet. Ogräset kan lätt hindras att krypa över kanten till rabatten med olika slag av remsor av metall och plast. Också betongsten kan sättas i ett vackert mönster runt rabatten i samma höjd som gräsmattan. Inga problem med gräsklippningen! Växterna bör planteras tillräckligt tätt. Barkflis, marktäckande växter, grus och gräsklipp kan användas för att täcka in myllan.
Som marktäckare rekommenderade trädgårdsmästarna alunrot, daggkåpa, ormbunke, ormöga, spetsmössa, revsuga, näva, kryptuja och rhododendron. Vackra buskar är olika slag av spirea och ölandstok. Några buskar som sockertoppsgran och tuja bör täckas in till vintern. Annars är risken stor att färgen blir brun.
För balkongen rekommenderade Ulrika och Monica växter i stora krukor, rejäla stora blomlådor med lekagrus och hål i botten och gärna så kallad rosenjord. Lämpliga växter för krukorna är vildvin, vinbär på stam, svartöga, blomman för dagen, klockranka och tätt växande slingerkrasse. Det är också helt möjligt att odla vindruvor, tomater, potatis, ärter, bönor och kryddor av olika slag.
Efter föredraget fick de två trädgårdsmästarna besvara en massa frågor, allt från det sterila trafikcentret till problem med hjortar och beskärning av rhododendron.
           Isa Forsbäck

 

 

 

Vårmöte och Islandsresa för Ekenäs Pensionärer

 

Ett jämnt hundratal medlemmar mötte upp vid Ekenäs pensionärers månadsmöte och vårmöte senaste tisdag (5.3.). Mötet bjöd på ett mycket omväxlande program.

Vårmötet hålls enligt stadgarna inom mars månad. På mötet presenterades styrelsens årsberättelse och bokslutet. Paragraferna i föredragningslistan kunde klubbas av i rask takt och det var dags att gå vidare till det övriga programmet.

Ombudsmannabesök

Ombudsman Veronica Biaudet från Svenska Pensionärsförbundet besöker just nu föreningarna i västra Nyland som ett led i förbundets tema för detta år. Föreningarna ska stå i centrum och samtliga föreningar ska få besök av sin regions ombudsman. Veronica betonade pensionärsföreningarnas stora samhällsnytta både för individen och kommunen.
Också förbundets IT-projekt att lära så många pensionärer som möjligt att använda dator berördes.
Och en iPad, en läsplatta eller "padda" cirkulerade mellan åhörarna.

Hälsoklippet

Ekenäs Pensionärer firar detta år sitt 40-års jubileum. Temat för jubileumsåret är råd och tips för en bättre vardagshälsa, kallat Hälsoklippet. Redan nästa månadsmöte startar projektet med en föreläsning om munhälsa av undervisningstandskötare Camilla Appelgren. I september får föreningen besök av radiodoktorn Otto Lindberg och i slutet av året håller psykiater Rolf Lassenius och psykolog Marita Lassenius var sin föreläsning om psykisk hälsa och berör också det aktuella temat ensamhet.

Vulkaner och heta källor

Birgitta Nyström tog pensionärerna med på en intressant resa till Island. Island upplevs alltid ligga väldigt långt i norr. Birgitta upplyste åhörarna om att sydspetsen på Island ligger på samma breddgrad som Vasa och nordspetsen i höjd med Rovaniemi.

Genom hela Island löper otaliga sprickor som gör att landet hela tiden blir bredare.
Bekant från geografilektionerna i skolan är Vatnajökul Europas största glaciär. Och vulkanen Hekla hade alla pensionärerna hört talas om. En vulkan som år 2010 blev känd genom sina askmoln är Eyjafjallajökul. Flygtrafiken i Europa lamslogs nästan helt. Jordskorpan på Island är endast 4 km tjock mot 50 km normalt, en förklaring till alla vulkanutbrott.

Ett vulkanutbrott med vetenskapligt värde är ön Surtsey som från 1963 fyra år framåt sakta steg upp ur havet. Ön deklarerades genast som förbjudet område och biologerna följde noga upp vilka växter och djur som flyttade in. De första växterna var lavar och de första djuren spindlar - från Skottland!
Fast marken hela tiden rör sig litet oroar sig islänningarna inte så mycket för vulkanutbrott.
Rädslan för åska är desto mera utbredd, man har normalt inte åska på Island!

Genom sprickbildningarna har det uppstått fantastiska forsar, vattenfall och geysrar. En geysir kan med jämna mellanrum spruta 1.000-gradigt vatten ända upp till 70 meter.
Det varma vattnet tar islänningarna till vara och värmer upp sina hus och industrier med. I huvudstaden Reykjavik ser man sällan en skorsten. Blå lagunen, ett berömt bad har 33-gradigt vatten som tyvärr luktar starkt av svavel.

Ätlig nationalfågel

 

Islands nationalfågel heter lunnefågel. På det isländska matbordet är lunnefågeln en delikatess.
Man hittar också den tretåiga måsen och stormfågeln på Island. Stormfågeln kan i flere dygn segla ovanför vågorna och vid behov spruta ut en och annan kallsup genom ett  hål i näbben. Islandshästen är ett annat typiskt islandsfenomen. Hästen är en lite större ponny med en speciell gång art "tölt". Ett ben är i marken och tre ben är i luften. För ryttaren lär denna stil vara mycket bekväm.

Islänningarna lever av fiske och fårskötsel. Endast 1% av jorden är uppodlad. Och träd är mycket sällsynta. Det lär har funnits skog men virket behövdes för båtbyggen.
Isländskan är omöjlig att förstå men islänningarna vill bevara sitt språk oförändrat och det har man lyckats med under hela 800 år!
Föredraget levandegjordes med fantstiska bilder från Island och väckte reslusten hos flere av pensionärerna. Island är faktiskt ett annorlunda resmål!

           Isa Forsbäck

 

Minnesstund och juridik på Ekenäs Pensionärers månadsmöte

Senaste tisdag (5.2.) höll Ekenäs Pensionärer sitt månadsmöte som i olika form kretsade kring döden. Först hölls en minnesstund för avlidna medlemmar och därefter gavs en klar och lättfattlig information om hur man gör upp sitt testamente.

Ekenäs Pensionärers egen kör under ledning av kantor Pia Nygård sjöng Runebergsdagen till ära två sånger av nationalskalden.

Kaplan Monica Cleve från Ekenäs församling höll en minnesstund över medlemmar som avlidit under året. Hon relaterade till alla fördomar som finns i samhället när det gäller pensionärer. En senior ska helst vara ungdomlig eller trots sin ålder kunna lära sig nya saker som används av aktiva i yrkeslivet. Det gäller alltså att hänga med för att inte bli nedvärderad av den yngre generationen. Man vill förtränga själva åldrandet.

Någonting alla pensionärer hört till lust och leda är hur mycket man kostar samhället, hur dyr vården av äldre blir och hur eländigt en kommun med hög procent av pensionärer har det. De äldre blir objekt med en prislapp på.
I stället borde den tysta kunskapen värderas. De äldres berättelser, reflexioner och erfarenheter borde skapa en nödvändig motvikt till dagens prestationssamhälle.

Det viktiga testamentet

Efter ännu några stämningsfulla sånger av EP-kören var det dags för kaffet, självklart med Runebergstårtor! Därefter var det dags att ta itu med något mera hårdsmält. Advokat Curt Sjöblom informerade klart och tydligt om hur man gör sitt testamente. Och framhöll vikten av att göra upp ett testamente. Testamentet gäller den egendom man har medan man lever. En ensamstående ogift person har inga ägorättsproblem. En person som är gift men inte har äktenskapsförord har alltid sin giftorätt. Avvittring, uppdelning, görs före ett arvsskifte.

Lagen tryggar den efterlevandes rätt att bo kvar i det egna hemmet trots att det enligt testamente tillfallit barnen. Men utan full äganderätt har man inte rätt att sälja bostaden utan barnens samtycke.
Vill man ge egendom åt barnen har man rätt att ge 19.999 € på tre år. För över 20.000 € blir det skatt. Detta kan oftast kallas "skatteplanering".
Man kan ge sin egendom åt precis vem man vill, framhöll Curt Sjöblom. Men det bör förverkligas i tid. När man gått bort har barnen alltid rätt att få sin laglott som är hälften av vad de annars skulle ha fått. Ett testamente håller inte om det förvägrar en bröstarvinge sin laglott.

Varannat äktenskap i Finland går i kras. Det är därför viktigt att genom äktenskapsförord skydda sin egendom. Curt Sjöblom berättade om hur han otaliga gånger blivit kallad "jävla skit jurist" bara för att han inte kunnat skydda ena parten från att dela sin egendom med sin exman eller exhustru. Om man vill donera något åt sina barn eller barnbarn är det alltså viktigt att skriva in att det blir mottagarens enskilda egendom.
Föredraget väckte många frågor och flere pensionärer skockades runt Curt Sjöblom för att boka tid och följa de goda råd som getts och i tid göra upp sitt testamente.

         Isa Forsbäck

 

Ekenäs Pensionärer firade med jordgubbstårta och uppskattat program

Senaste tisdag (8.1.) höll Ekenäs Pensionärer vårsäsongens första månadsmöte. Detta möte är av tradition en fest för medlemmar som under fjolåret fyllt 75, 80, 85 och 90 år uppåt. Mötet var mycket välbesökt och stämningen den bästa.

 

Föreningens ordförande Catharina Hindre'n betonade i sitt hälsningstal att pensionärerna bör ses som en resurs inte som en belastning för samhället. Hon framhöll också hur värderingarna förändras när man blir äldre. God hälsa, familjen, en hand att hålla i och en liten klapp då och då, allt detta uppskattar man mera som äldre.

 

Emma Engdahl

 

Ulla Grönvall-Streng höll ett intressant föredrag om operasångerskan Emma Engdahl, en berömdhet med rötter i Ekenäs. Emma Engdahl föddes som Emma Madse'n i St Petersburg år 1852. Fadern var en dansk guldsmed. När Emma var 8 år flyttade familjen till Ekenäs till en gård som ännu idag kallas Madsenska gården. I familjen fanns sex barn, fyra pojkar och två flickor. Emmas far var aktiv affärsman och var med och grundade tändsticksfabrik och ångbåtsbolag i staden.

Musikintresset gjorde att Emma fick en friare i apotekaren Emil Engdahl. Han brukade besöka familjen för att musicera tillsammans. Det berättas också att Emma stod på Madsenska bryggan vid Södra viken och sjöng kärleksdrillar och Emil svarade med flöjttoner från andra sidan viken.
Paret gifte sig och Emil blev apotekare i Viborg. Emma födde två barn, sonen John och dottern Emma.
Emma blev mer och mer försummad av Emil. Tragiskt nog dog dottern i smittkoppor. Emmas man brydde sig inte mycket om hustru och barn. Emma fick ensam ro ut till en ö och begrava dottern. Efter detta tog äktenskapet slut och Emma återvände till Ekenäs med sonen John.

1875 började Emma planera sin sångkarriär. Hon provsjöng för en anställning vid Nya teatern, numera Svenska teatern, och blev antagen. Hon hade stora framgångar och klassades nu som koloratursångare.
Emma fick också uppträda för ryska kejsaren som blev så begeistrad att han förärade Emma ett par safirörhängen med briljanter. Samma kejsare gav Emma ett stipendium så hon kunde studera både i Milano och Paris.

Under sin karriär hade Emma Engdahl hela 26 operaroller. I Ekenäs finns 13 föreställningar dokumenterade, i kyrkan, seminariet och folkskolans gymnastiksal som nu heter Snåresalen.
1890 gifte Emma om sig med hovrättsassessor  Krister Jägerskiöld i Åbo och fick två barn också med honom. Emma arbetade som sångpedagog vid musikskolan i Åbo. Hennes karriär dog sakta ut och sånguppträdandena inskränkte sig till privata tillställningar. Familjen tillbringade somrarna på Sjölax gård utanför Åbo. Många brev och föremål som tillhört Emma Engdahl finns bevarade här. Bland andra ett par rosa sidenskor.
Emma dog 1930 och begravdes i släkten Jägerskiölds familjegrav i Kimito.
Ett något friserat uttalande av den kända Ekenäsprofilen Fritiof Hultman visar tydligt vad Emma Engdahl betydde för Ekenäs: "När Emma slår en drill är hela Ekenäs opp och ner".

De jubilerande pensionärerna bjöds också på musikunderhållning. Inte av Emma Engdahl utan av Duon
T & T. Bakom t-na döljer sig Tusse Sjöblom och Trygve Ståhlstedt. T & T hade också uppgiften att tillsammans med pensionärerna avsluta mötet med Sista visan.

          Isa Forsbäck

 

Ekenäs Pensionärer på julfest

Den 12 december firade Ekenäs pensionärer julfest på Stadshotellet. I en proppfull sal bjöds det på trevlig samvaro, god mat och underhållning.

 

 

 

Mikaelskolans välsjungande Lucia Lisa Theman med tärnor och tomtar kom med julstämning till pensionärerna. Och jultemat fortsatte med Seniordansarna som bjöd på skickligt framförda danser och avslutade med Djingle Bells Rock som hela salen fick medverka i. Det var inte lätt att från borden hänga med i alla rörelser och många glada skratt hördes när det gick på tok. Alla hade roligt och trivdes.
 

Ännu mera julstämning bjöd EP-kören på. De kända gamla julsångerna När juldagsmorgon glimmar och När ljusen skall tändas därhemma fick sällskap av Julkalypso och mindre kända julsånger. En del hade arrangerats av Raseborgs egna förmågor Roland och Barbro Näse och Jonathan Lutz. Kantor Pia Nygård dirigerade kören.
 
Efter matpausen bjöds det på mera dans, den här gången av Danskraft som stod för både komiska och väl utförda dansnummer.Kvällens musiker på synt hette Christian Eklund och är medlem i föreningen. Han stod för musiken under alla pauser och dansmusiken i slutet av festen.
              Isa Forsbäck

 

 

Långdans och pyssel på Ekenäs Pensionärers julmöte (3.12.)

Ekenäs Pensionärers sista möte för denna säsong var uppbyggt kring temat jul. Alla de traditionella ingredienserna fanns med, glögg, julsaga, julpyssel och julsånger. Och förstås jultårta till kaffet.

Föreningens ordförande Catharina Hindre´n öppnade mötet och informerade från Svenska Pensionärsförbundets höstmöte. Förbundet firar detta år sitt 40-års jubileum och detta gav en speciell prägel åt höstmötet. Ekenäs Pensionärer fick ökad representation i styrelsen. Förutom Georg Lång som är ordinarie styrelsemedlem utsågs föreningens sekreterare Isa Forsbäck till suppleant i styrelsen.

Gammal julsaga

Medlemmarna i föreningens programkommitte´ läste upp var sitt stycke ur Zacharias Topelius julsaga "Stjärnöga". Samtidigt visades via dator Veronicas Leos stämningsfulla illustrationer. Bengt Nynäs hade sammanställt bildspelet.

"Stjärnöga" är en rörande och tragisk berättelse om en liten lappflicka som kommer som hittebarn till en torparfamilj. Far i huset blir mycket förtjust i den lilla flickan. Allt går familjen väl ända tills modern i huset upptäcker att flickan har övernaturliga förmågor. Medan far i huset är på resa blir "Stjärnöga" stämplad som trollunge och förvisas till källaren. När flickan fortsätter att vara förnöjd och säger sig trots tjocka ögonbindlar se stjärnorna beseglas hennes öde.  En gammal, elak gumma återbördar flickan till fjället där hon för tre år sedan hittades. Fadern söker henne förtvivlat men "Stjärnöga" är spårlöst försvunnen. Genast börjar olyckorna hopa sig över torparfamiljen, räven tar sig in i fårhuset och river alla fåren. Enda utvägen för familjen är att uppsöka kyrkan och be Gud om barmhärtighet.

Också Kenna Holmström som ledde sittdansen lyckades få in julen som ledmotiv. I dansen till
ackompanemang av "Bjällerklang" visualiserade pensionärerna både gran, bjällror, häst och hovtramp.

Julpyssel och allsång

Julpysslet leddes också detta år av Isa Forsbäck. Uppgiften kände många pensionärer igen, det gällde att fläta ihop ett hjärta av två delar. Många konstaterade också att pappret nufötiden är mycket  hållbarare. Det glitterpapper man förr använde gick nästan alltid sönder.

Efter pysslet ledde Ingvar Jönsson allsång och mötesdeltagarna sjöng av hjärtans lust med i de gamla, kära julsångerna. Lite långdans med Jutta Aminoff satte ytterligare fart på livsandarna men småningom blev det ändå dags för "Sista visan".  Ännu återstår ett evenemang för Ekenäs Pensionärer, föreningens julfest den 12 december.

            Isa Forsbäck

 

Höstmöte och Svenska dagen fest för Ekenäs Pensionärer

På tisdagen (6.11.12) samlades närmare nittio medemmar av Ekenäs Pensionärer till det stadgeenliga höstmötet. Efter mötesförhandlingarna firades Svenska dagen med sång, kåseri, dikter och flöjtmusik.

Catharina Hindrèn återvaldes enhälligt till ordförande för det kommande verksamhetsåret. I tur att avgå var styrelsemedlemmarna Bror Westerholm, Maria Rosenius, Isa Forsbäck och suppleanten Ingvar Jönsson. Samtliga återvaldes. Ännu ett år av sina mandat har Gun-May Aura, Lars Lundström, Karin Söderqvist och suppleanten Sven Sahlberg.
Till verksamhetsgranskare återvaldes Georg Lång och Sven Sundström. Suppleanter är Anna-Lisa Lindroth och Gunvor Ekholm.
Medlemsavgiften förblev 16 € och budgeten fastslogs utan anmärkningar. Också den frivilliga verksamhetsplanen godkändes. Verksamhetsplanen är inriktad på föreningens 40-års jubileum nästa år. Under året planeras flere festligheter för medlemmarna.

Många kommittèer

En förening med närmare 700 medlemmar kräver många kommittèer för att få verksamheten att löpa.
Till programkommittèn med ansvar för programmen på månadsmöten och fester återvaldes Jutta Aminoff, Ethel Stephan-Sundström, Bengt Nynäs och Ingvar Jönsson. Nyvalda är Torbjörn Forsbäck, Eric Holm och Anna-Maja Wikström.
Lotterikommittèn består av Anita Guttesen, Birgitta Kume´n och Ilse Sundström. En mycket större
grupp är medlemmarna i kaffekommittèn. Återval blev det Birgitta Lindblom, Anneli Falck och Barbro Jönsson. Nya är Carita Erlin, Kerstin Fri, Maj-Len Kullström, Inga Mannström och Irja Nyman.
Ekenäs Pensionärer har också en valberedning, Birgitta Nyström, Christina Lindblad och nyvalda Birgitta Herrgård.
Som reseledare fortsätter föreningens ordförande Catharina Hindre´n.

Svenska dagen

Programmet för Svenska dagen inleddes med att EP-kören sjöng flere finlandssvenska sånger. Bengt Nynäs gav en kort tillbakablick på Svenska dagens historia. Den första Svenska dagen firades år 1908. Gustav II Adolf var en central figur i firandet och fortsatte att vara det ända till 1940-talet. Därefter kåserade Bengt Nynäs om oss finlandssvenskar. Vi lär vara lyckligare, friskare och mera långlivade än den finskatalande befolkningen i övrigt. Det här bevisas av flere undersökningar. Han berörde också Juha Ruusuvuoris bok "Främling  i mumindalen". Om hur svårt det kan vara för en finne att bli finlandssvensk. Men hur man på två veckor kan bli en äkta finlandssvensk om man följer elva punkter med anvisningar, tex mumla inte i skägget, presentera dig inte med efternamnet först, var positiv och intressera dig för barnen. Hufvudstadsbladet lär vara den enda rikstidning som publicerar barnteckningar. Inga finska tidningar gör det.

Därefter följde dikter under rubriken "Livet" uppdelade enligt olika livsskeden. Alla dikter var skrivna av finlandssvenska författare, Marita Lindqvist, Lars Hulde´n och Zacharias Topelius. Som diktuppläsare medverkade Birgitta Herrgård, Ethel Stephan-Sundström och Maria Rosenius. Varje skede av livet, barndomen, arbetslivet och ålderdomen fick också ett eget musikstycke på flöjt av Yngvill Martola och Nicolina Nynäs.
Ekenäs Pensionärers egen Svenska dagen fest avslutades traditionsenligt med Modersmålets sång.

Isa Forsbäck

 

 

Datorn biter inte men du kan ändå bli biten

sade IT-koordinator Mona Lehtonen på Ekenäs Pensionärers månadsmöte senaste tisdag. Programmet var ett led i Svenska Pensionärsförbundets och Penningautomatföreningens gemensamma projekt att få pensionärerna att börja använda dator.

Mona Lehtonen inledde sitt anförande med att räkna upp all nytta en pensionär kan ha av en dator. Det går att betala räkningar, beställa biljetter, skicka e-post till barn och barnbarn, använda skype, kolla nyheter och tv-program och söka information  av det mest skiftande slag. Och hitta korsordslösningar när det kört ihop sig.
Pensionärerna hade också möjlighet att på mötet bekanta sig med en pekdator populärt kallad "padda". Några tog direkt tillfället i akt och kollade upp vilka spel "paddan" hade att erbjuda. Och de var ganska många.

Kompendium och kurser

Svenska Pensionärsförbundet ger ut ett lättfattligt datorkompendium "ABC för seniorer" skrivet av Greta Schönberg i Åbo. Greta är 92 år gammal och håller ännu datakurser för seniorer. Hon har märkt att det finns behov av en fortsättning och har nu följande kompendium "DEF för seniorer" under arbete. Det finns alltså ingen åldersgräns för seniorer att lära sig använda dator.
Många av medlemmarna i Ekenäs Pensionärer går på MBI:s datakurser. Mona Lehtonen kunde konstatera att utbudet är större än på andra orter och gav Raseborgs MBI en eloge för satsningen på seniorerna.

Personligt datorstöd

Ekenäs Pensionärer har inlett ett samarbete kring personligt datorstöd med IBM och Clara Forsskåhl som stödperson. Clara kommer en gång i veckan att ge personlig handledning och enskilt eller i små grupper visa pensionärerna hur man kan gör enkla operationer på en dator.

Musikalisk frågelek

Ingvar Jönsson på dragspel assisterad av Saga Westerlund på piano ledde en musikalisk frågelek med
tio olika sånger. Det gällde för mötesdeltagarna att plocka lämpliga bokstäver ur namnet på sångerna och para ihop dem till ett ord. Det hela var ingen tävling utan alla fick i bästa samförstånd praktisera
gott samarbete när det gällde lösningen.
Mötet avslutades med ett lotteri där lotterna var gratis och huvudvinsten en delikatesskorg. Och därefter var det dags för "Sista visan" och ett välbesökt månadsmöte avslutades.


           Isa Forsbäck

 

Ekenäs Pensionärer inledde höstens verksamhet

Starten för Ekenäs Pensionärers höstverksamhet skedde med ett sedvanligt månadsmöte den 4 september i Uncan.  Det var omkring åttio nöjda pensionärer som fick åhöra ett trevligt föredrag och dessutom fick en duktig dos information om höstens kommande verksamhet.

Efter att viceorförande Bror Westerholm hälsat alla välkomna gavs ordet åt Aage Weber (bilden), även han medlem i pensionärsföreningen.  Rubriken på hans föredrag lydde: ”Vägar, viner och vyer i Provence”.

Man kunde inte misstaga sig på den kärlek han hyser till just Provence.  Den grundar sig på otaliga resor där, gjorda under tio års tid, både under vårar och höstar, tillsammans med fru Maj-Britt eller med hela familjen, söner och  t.o.m  barnbarn.

Först berättade Aage om vägarna som på många håll är både smala och svårframkomliga, slingrande mellan höga klippor och djupa raviner, men alltid löpande genom outsägligt vackra landskap, enligt honom själv så vackra att man tappar andan.  Men vi fick höra att vägarna också kan vara farliga när den hårda mistralen blåser, vanligen från november till mars, alltså ingen tid för turism. Mistralen tjuter och kan bli så kraftig att bilar och bussar stöts omkull.  Bästa tiden för en nordbo att resa i Provence är april och maj och också i september.

Sedan gick Aage vidare till vinerna.  Han talade om att människorna odlar vin, lever av vinet och dricker bara vin! Många goda, världskända vinsorter har sitt ursprung i Provence bl.a. Chateauneuf- du-Pape som är en verklig vinort.  Vinaffärerna är både fina och påkostade och ägs ofta av en odlar-kooperation. Men som överallt i Frankrike har ostarna, och helst tillsammans med vin, en oerhört stor betydelse för matvanorna och kulturen. Aage berättade om vilket överflöd av ostar, ibland på 40 – 50 kg, man kan se i affärerna och på torgen. Sorter finns det dessutom i massor och man får smaka sig fram till det man vill ha. Likaså finns ett överflöd av grönsaker, sallader, oliver och vitlök som är ett måste i den Provencalska maten. Också smöret blir extra gott i de här trakterna eftersom korna får beta i bergen där det växer örter som timjan och basilika och mjölken är naturligtvis opastöriserad.

Så till vyerna. Vi fick se fantastiska bilder av gamla borgar, Europas femte största sötvattenkälla, ockrafärgade berg i byn Roussillon, droppstensgrottor och djupa eroderade dalar, en romersk akvedukt, Pont du Gard, uråldriga olivträd, blommande vallmofält och en romersk ”cirkus” d.v.s. amfiteater och byar som ”klättrar” upp längs bergens sidor bl.a. Gordes, en by där Evert Taube haft ett hus. 
Aage Weber har samlat sina Provencalska minnen i en bok som är på kommande. Vi väntar på den!

Efter detta mycket intressanta föredrag fick vi ”sittdansa” en stund under ledning av Kenna Holmström för att sedan orka med kaffe och gott wienerbröd.

Så följde presentation av föreningens höstprogram, smågrupperna informerade om sina veckoturer , d.v.s. Gammeldansen, Seniordansen, Kören och Bocciagruppen.

Några glada och somriga allsånger och Sista Visan avslutade ett trevligt möte.

Maria Rosenius
 

Ekenäs  Pensionärer  tog  in  våren

Den 23 maj samlades ekenäs pensionärer till vårfest på Hotel Sea Front. programmet gick i traditionell stil med uppträdanden av föreningens egna krafter EP-kören och seniordansarna kompletterat med några gästartister.

Raseborgs musikinstitut inledde programmet. Eleverna hade haft en musicalafton som inspirerat dem till kvällens framträdanden. Under ledning av Runar Eriksson som kompade på restaurangens gamla engelska piano framförde eleverna nummer ur flere musicals men också en gammal klassiker som F?r Elise fanns med på repertoaren.

Dans, sång och huvudbry

Seniordansarna hade våren till ära skrudat sig i ljusgrönt och vitt med en liten blombukett alternativt en grön slips. Dansarna leds av ett team med Regina Forssten i spetsen. För kvällen hade man övat in fyra danser, Möte med vännerna, Viva España, Hermiones tango och Mambo Jambo. Dansarnas
glada framtoning fick stämningen direkt att stiga.

Också EP-kören hade våren som tema. Under ledning av kantor Pia Nygård sjöng kören flere vårsånger. Våren kommer, Det är någon som sjunger för mig och Säg det i toner hette några av sångerna. I den sången hade Pia Nygård några solon.

Boris Westerlunds musikaliska frågesport innehöll frågor om djur och natur. Det gällde att lagvis identifiera växter och djur med ledning av en musiksnutt. I allt från operetter till barnvisor kunde det gömma sig svalor, flundror och en liten ponny.

Festen avslutades med dans och Boris Westerlund fortsatte spela efter att ha fått förstärkning av Rudolf Kvarnström.

Isa Forsbäck

 

Ingrid Söderblom trollband publiken med teater om krigen

Den 3 april avslutade Ekenäs Pensionärer vårens månadsmöten med Unga Teaterns pjäs Var blev ni av ljuva drömmar? Pjäsen finansierades av Svenska kulturfonden och Svenska folkpartiet i Ekenäs.

I pjäsen föreställer Ingrid Söderblom den 15-åriga Lisbeth i Helsingfors, tidpunkten är vinterkriget 1939-40 och fortsättningskriget 1941-44.

KÄR  I  BENGT

Radion spelar Lili Marlene och Lisbeth sitter hemma och är rädd för sabotörer, bomber och ryska flygblad som regnar över Helsingfors men ser i alla fall ljust på tillvaron. Hon är förälskad i Bengt, en Bengt som är äldre och "hurja" och tar henne med på barnförbjudna filmer. I framtiden ska Lisbeth se ut som Greta Garbo och bli en lika berömd skådespelare.
Lisbeths syskon är inkallade, storasyster är flicklotta och får vakta på bombplan från ett högt torn, storebror Sven utbildades att bli ledare för en "kulturspruteavdelning" som Lisbeth uppfattade det.
Sven stupade och Lisbeths mamma började stå i Elantos brödkö. Mörkläggning rådde i Helsingfors.
Lisbeths och Bengts kärlek växte sig starkare. De tog för vana att promenera på begravningsplatsen i Sandudd. Begravningarna ökade i antal och Lisbeth blev alltid lika rädd för hedersvaktens salut.

MAGEN  REGERAR  VÄRLDEN

Det blev alltmera ont om mat, kontanter och kontakter var det enda som gällde. Lisbeth skickades med tåg till Åbo för att köpa korv under disken i Åbo saluhallar. Tyvärr konfiskerade tågpolisen korvpaketet och Lisbeth fick tomhänt återvända hem. Butikshyllorna gapade tomma och Lisbeth fick stå i brödkö. Bomberna föll och besöken i skyddsrummet hörde till vardagslivet.
Bilden av ett födelsedagskalas med riktiga varma vetebullar och en äkta gräddtårta med choko i lyckades Ingrid Söderblom framställa så levande att det riktigt vattnades i munnen på pensionärerna.
Och när Lisbeths mamma på julafton lagade glass i en glassmaskin slickade Lisbeth skålen med sådan inlevelse att alla förstod att någon annan julmat inte stod på bordet.
Sickan Carlsson och Alice Babs höll konsert i Mässhallen och Lisbeth och hennes kamrater applåderade så händerna blödde. I hela Finland rådde förbud mot att dansa så det gällde att dra ner mörkläggningsgardinerna och spela Swing it magistern på låg volym. Att steppa var sista modet.
Barnens nyårsönskningar var fred, mycket mat, ljus och pampuscher.
Men i februari 1944 bombades Helsingfors tre gånger och nöden blev allt större. Brödköerna blev  längre. Skolorna stängdes. Många unga hade arbetsplikt, på jordbruk, som stafetter i centraler. Barn skickades som krigsbarn till Sverige och Danmark. Först i september skrevs fredsavtalet.
Samma dag gick Bengt på en mina och stupade och Lisbeth fick än en gång uppleva hedersvaktens salut, den här gången för Bengt.

FANTASTISK  ROLLTOLKNING

Ingrid Söderblom lyckades på ett mästerligt sätt framställa krigets fasor och livet i Helsingfors sett med en 15-årig flickas ögon. Tolkningen av rollen blir ännu mera beundransvärd med tanke på att Ingrid Söderblom är en dam på 82 år. Många av pensionärerna hade egna erfarenheter av våra krig och kunde ofta nicka igenkännande. Ljudtekniken med allt från bomkrevader till musik skapade en levande kuliss till pjäsen.

Månadsmötena är slut för denna säsong men Ekenäs Pensionärer träffas ännu flere gånger före sommarpausen. Den 19 april är det besök hos Ingå Pensionärer, den 3 maj Lojo Pensionärer och den 23 maj
dags för föreningens egen vårfest.    

Isa Forsbäck
 

Digert program på Ekenäs Pensionärers vårmöte

Tisdagen den 6 mars samlades Ekenäs Pensionärer till minnesstund, vårmöte och föredrag om hälsa. Ett stort antal medlemmar mötte upp.

Prästen Eeva Hanner tände ett ljus för de föreningsmedlemmar som avlidit under fjolåret. I sin korta betraktelse berörde hon den tomma platsen. Kanske någon av de bortgångna brukat sitta just på den platsen, en plats som symboliskt nu är tom. Vi bör hedra livet som är fyllt av både glädje och sorg, var hennes budskap till pensionärerna.
Som en fortsättning på minnesstunden sjöng EP-kören tre sånger under ledning av kantor Pia Nygård, Må din väg gå dig till mötes, Jag har ett hem och Aftonens sång. Därefter sjöngs Härlig är jorden unisont.

Vårmöte och föredrag

Vid vårmötet behandlades verksamhetsberättelsen, föreningens bokslut och revisonsberättelsen.Mötet hade ingenting att anmärka och frågorna kunde klubbas av i rask takt.

Efter kaffet tog naturterapeut Margaretha Söderlund vid. Hon leder företaget Din Hälsa och sysslar mycket med näringsfrågor och örtterapi. Hon ville på många sätt belysa begreppet hälsa, hur man bibehåller och till och med kan förbättra sin hälsa.
Margaretha inledde med att ge en kort överblick över vad som kan ingå i ett program för att förbättra hälsan, kost- och livsstilsråd, kosttillskott, bioresonans och taktil stimulering. Frågorna om kost och kosttillskott var någorlunda bekanta för åhörarna. Margaretha varnade ändå för onödiga kosttillskott.

Bioresonans ges med en apparat som kollar olika frekvenser i kroppen och som vid behov också kan rätta till obalans. Taktil stimulering ges liggande på en madrass inbäddad i handdukar. Terapeuten arbetar med lätta strykningar på en kroppsdel i taget under sammanlagt 45 minuter. Lär vara mycket avslappnande.

Symptom av olika slag

Känner man sig trött, går ner i vikt, har besvärlig mage och är jämt förkyld då gäller det att kolla vitamin- och mineralnivån i kroppen. Man borde överhuvudtaget inte känna av att man har en mage, poängterade Margaretha Söderlund.
Men man kan också lista "symptom" på god hälsa, må bra, vara nöjd med sig själv, känna glädje, orka göra det man vill, inte stressa och inte ha ont någonstans.
För en god hälsa krävs näring, motion, goda relationer, vila, god sömn. Och skräpmat kommer inte på fråga!
Margaretha framhöll att våra inhemska råvaror är rena, kött, fisk, höns, grönsaker och bär. Tyvärr kan vi inte äta inhemska äppel hela året om men bär kan vi plocka och äta också som djupfrysta.
Nötter och frön är näring i komprimerad form. Enligt Margaretha motsvarar fem mandlar 1 liter mjölk när det gäller kalkhalt. Mandeln ger också magnesium som sägs vara bra mot sendrag. Och vatten ska vi förstås dricka, 0,3 deciliter per kilo kroppsvikt om dagen. De många kopparna kaffe får inte räknas in i vätskemängden. En del av åhörarna såg i alla fall betänksamma ut inför utsikten att dricka över 2 liter vatten per dag.

Isa Forsbäck

 

Potifar, Pompe, Pricken och Pavarotti

Ekenäs Pensionärers månadsmöte på tisdag (7.2.) gick helt i kulturens tecken. Professor Marianne Blomqvist gav pensionärerna en kortkurs i namnkulturen för våra fyrfota vänner.

Bakgrunden till att våra kor och hästar fick namn var den mest triviala, skattmasen. Vid bouppteckningar fuskade man nämligen och bytte ut unga friska djur mot gamla skröpliga, allt för att få lägre skatt. Det gick inte lika lätt om djuren hade både namn och ålder uppskrivna. Helsingforsarna lär till och med ha försökt gömma undan sina djur på Brunnsberget! 

De äldsta hästarna fick namn efter färgen, Brunte, Grålle, Blacken. Det vanligaste namnet Pålle kommer egentligen från ljudet när hästen äter gräs.
Med tiden blev man mera uppfinningsrik. Djuren fick namn som skvallrade om ägarens bildnings-nivå, franska namn, namn ur Bibeln, Farao, Potifar, Jehu. Enligt Runeberg hette Sandels häst Bijoux och var vit. Tyvärr lär varken namn eller färg stämma.

KOSSORNA FICK OCKSÅ NAMN . . .

Färgen var i början avgörande för namnvalet, Rosa, Rosamunda, Spräckla, Gulla, Brunros, Brunetta. Många konamn kopplades dessutom ihop med fåglar, Vitgås, Rödgås och till och med Smörgås. På senare tid följde man alfabetet, ett år fick alla kossor ett namn på A, följande år var det dags för B. Uppfinningsrikedomen lär ha varit stor. Alla drottningnamn användes och om det blev ont om drottningar kunde också de kungliga älskarinnornas namn ges åt korna. Tjurarna fick också klingande namn. Marianne Blomqvist kom särskilt ihåg en stor Herefordtjur som lystrade till namnet Pavarotti.

. . . OCH HUNDARNA LITE SENARE

Att hitta namn på hundar var inte lätt men Marianne Blomqvist löste problemet genom att läsa gamla kungörelser över borttappade hundar. I västra Nyland fanns det gott om bortsprungna jakthundar, likaså i Åbo och Helsingfors. Det lär ha gjorts goda affärer när de förmögnare hundägarna betalade rundligt med hittelön för att få tilbaka sina älsklingar.Vanliga hundnamn i våra trakter var Prick, Diana, Morra, Donna och Ruff.
Katten sågs länge som ett rent nyttodjur som fick husera i stallet. Därför kom kattnamnen långt senare. Kisse, Misse, Mirre och Pelle lystrade många katter till.
Några namn på får, getter, höns och tuppar hade Marianne Blomqvist inte lyckats hitta.

KÄNN DIN STAD

Bengt Nynäs hade ställt i ordning en frågelek med bilder av byggnader i centrala Ekenäs. För varje byggnad visades först en detalj i fasaden och om det blev för svårt hela byggnaden. Mötesdeltagarna kunde konstatera att inte ens en gammal Ekenäsbo kunde känna igen alla byggnader utgående från ett intressant mönster på fasaden. Och aha-upplevelserna blev många.

Isa Forsbäck


Födelsedagsfest med stämning i topp

Senaste tisdag (10.1.)  inledde Ekenäs Pensionärer verksamheten år 2012 med en födelsedagsfest för medlemmar som under året fyllt 75, 80, 85 och 90 år. Av jämt 100 inbjudna hade 43 hörsammat kallelsen. Också övriga medlemmar ville fira jubilarerna, deltagarantalet steg till rekordet 144!

LÅT OSS NJUTA AV LIVET OCH AV VARANDRA

Föreningens ordförande Catharina Hindrén höll ett tal till jubilarerna och framhöll att de tillhör en generation som fått arbeta hårt för sin välfärd. Många förändringar har de fått uppleva både i eget land och ute i världen, allt från krig till ekonomiskt svåra tider. Det kan därför kännas orättvist att det blir besvärligare att få hjälp när man behöver och att pensionärer ofta kallas en börda för samhället.
Ändå har dagens pensionärer förändrats. Man reser mera, man använder tekniska hjälpmedel, lever längre och håller sig piggare. Finlandssvenska pensionärer är aktivt med i flere föreningar och knyter därigenom lättare kontakt med andra människor.
Ändå kan ensamhet bli ett stort problem för dagens pensionärer. Förr kunde man oinbjuden sticka sig in till grannen för en liten pratstund, det förekommer inte mera. Catharina uppmanade alla att nästa gång ta med någon som sitter ensam hemma. Det är alltid lättare att komma tillsammans med någon än ensam. Hon avslutade med att läsa upp drottning Silvias dikt till kungen på hans 50-årsdag. I dikten framhåller drottningen att man ska ta vara på det positiva i livet. Dikten slutar med orden “Var dag är en sällsam gåva, en skimrande möjlighet”.
Varje jubilar fick därefter en ros av “blomsterflickorna” Maria Rosenius och Birgitta Herrgård. Jubilarerna hedrades också med sång. EP-kören under ledning av Saga Westerlund sjöng Sångarglädje och Må din väg gå dig till mötes som baserar sig på en irländsk bön.
En ytterligare guldkant gav den traditionella jordgubbstårtan till kaffet.

EMMAUS HÄR OCH UTE I VÄRLDEN

Dagens gäst var Lolo Zilliacus som fungerar som verksamhetsledare för Emmaus i Ekenäs. Hon konstaterade att Emmaus är ett bekant begrepp för Ekenäsborna, man behöver aldrig göra reklam utan ”skogsradion” fungerar alltid. Emmausverksamheten startade ute i Västervik på 1970-talet. Bakom verksamheten stod då Birgit och Rurik Rancken som tillsammans med några andra familjer bildade en så kallad kommunitet, man bodde och arbetade tillsammans. Nu har verksamheten vuxit, man har fyra anställda, flere jobbar på sysselsättningsanslag och många frivilliga är engagerade. I början samlade man mest lump men nu säljer man allt mellan himmel och jord. Ibland måste man sätta gränser för folks givmildhet på grund av den dyra avfallshanteringen. Mycket skickas utomlands till Polen, Litauen och tredje världen. Särskilt arbetar Emmaus för utbildning av flickor och mot all form av människohandel.
Emmausrörelsen grundades för 63 år sedan av en fransk präst abbe´ Pierre. Nu finns Emmaus  i trehundra länder fördelade på fyra världsdelar. Man har överallt koncentrerat sig på att utbilda kvinnor och ge skolning åt ungdomar. Men också större projekt som vattenprojektet i Afrika finns med.

Isa Forsbäck

2016