MÖTEN OCH FESTER 2011
 

 

Julfest med stämningen i topp

Torsdagen den 15 december samlades närmare 130 medlemmar av Ekenäs Pensionärer till julfest på Stadshotellet. Föreningens programkommitté hade komponerat ett lyckat julfestprogram som i kombination med läcker julmat skapade den perfekta julfesten.  

Viceordförande Maria Rosenius hälsade välkommen och kunde meddela att föreningens medlemsantal trots naturlig avgång stadigt stiger och nu är uppe i 670. Ekenäs Pensionärer hör till de större föreningarna i Raseborg.

FARTFYLLT OCH JULBETONAT

Seniordansarna inledde programmet med tre danser av vilka den sista Rockin` around the Christmastree fick mångas fötter att stampa med. Dagen till ära var dansarna skrudade i ponchos som dansledaren Regina Forssten egenhändigt stickat!
Lucia hör av tradition till varje julfest. Detta år gästades föreningen av Mikaelskolans Lucia med tärnor och tomtar. Publiken blev verkligt imponerad av de många kända sångerna som framfördes vackert och med verklig inlevelse.
Det stämningsfulla julprogrammet fortsatte med att Birgitta Herrgård och Ethel Stephan Sundström läste var sin juldikt. Särskilt Vintergatan av Zacharias Topelius var bekant för pensionärerna. Många hade till och med haft dikten som läxa i skolan. Därefter sjöngs unisont psalmen Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt.
EP-kören under ledning av kantor Pia Nygård fortsatte på temat jul och bjöd på flere kända julvisor, bland andra Nu har vi ljus, Jag såg mamma kyssa tomten och Julen är här.

LITE SMÅFRÄCKT

Efter pausen var det dags för Ika och Pigge, alias Erika och Mikael Svenskberg. Paret hade lyckats plocka fram visor som på pricken stämde in på pensionärslivets vedermödor. I visan Inte är det roligt fick Ika och Pigge med allt som kan drabba äldre personer från hängande armfläsk till återbråck och artros. Pigge rev också ner många skrattsalvor när han klädd som kock försökte baka en whiskykaka, en lyckad parodi på alla manliga tv-kockar. Också kryssningar på Sverigebåten fick sin beskärda del av parets humor.
Efter lotteridragningen var programmet slut och Nisse Sandström på dragspel stod för dansmusiken vederbörligen iklädd tomtemössa.

Isa Forsbäck
 

Glögg, pyssel och julstämning för Ekenäs Pensionärer

Ekenäs pensionärer tog in julen med besked vid sitt månadsmöte senaste tisdag (29.11.11.)  Alla programpunkter hade förtecknet "jul", julglögg, julsaga, julpyssel och julmusik.

Efter julglögg och pepparkakor läste Maria Rosenius, Birgitta Herrgård och Ethel Stephan-Sundström var sin del av Lille Viggs äventyr på julafton till ett bildspel av Bengt Nynäs. Lille Viggs äventyr på julafton är skriven av Viktor Rydberg och är lika känd för pensionärerna som Tomten av samma författare. Många av pensionärerna log igenkännande när lille Vigg på grund av sin missundsamhet skapade en stor padda med glödande ögon, ett scenario som många kom ihåg som ett avskräckande exempel från barndomen.

 

JULPYSSEL OCH JULMUSIK

Julpyssel stod nu för tredje året på programmet och leddes som vanligt av föreningens sekreterare Isa Forsbäck. Pensionärerna gav sig i kast med järntrådar, pärlor, prismor och band. Resultatet blev en pärlring med en prismaängel inuti upphängd i ett vackert band av spets.

Efter julpysslet var det dags för Ingvar Jönsson att leda julmusiken med Saga Westerlund kompande på piano. Pensionärerna klämde i med allt från Sylvias julvisa till Nej se, det snöar. Efter sången ledde Jutta Aminoff en långdans som ringlade sig mellan bord och stolsrader.
Enda avvikelsen från jultemat var Sista visan som avslutade julmötet. Men snart ses pensionärerna igen, den 15 december är det dags för julfest på Stadshotellet.

Isa Forsbäck

Catharina Hindrén ny ordförande för Ekenäs Pensionärer

Ekenäs Pensionärer håller två föreningsmöten varje år. Senaste tisdag (1.11.) var det dags för höstmötet med val av ordförande, styrelse och flere kommittéer. Också budget och verksamhetsplan för 2012 slogs fast på  detta möte.

Catharina Hindrén valdes enhälligt till ny ordförande för föreningen. Valet var historiskt, Ekenäs Pensionärer fick sin första kvinnliga ordförande. Catharina är inte obekant för någon i föreningen efter att under flere år varit arrangör för föreningens resor. Som nyvald ordförande lovade hon att också fortsätta som reseledare.

INGA FÖRÄNDRINGAR I STYRELSEN

Också valet av styrelse förlöpte smidigt. I tur att avgå var Gun-May Aura, Lars Lundström och Karin Söderqvist samt suppleanten Sven Sahlberg. Samtliga återvaldes. Övriga i styrelsen med ännu ett år kvar av sin mandattid är Maria Rosenius, Isa Forsbäck, Bror Westerholm och suppleanten Ingvar Jönsson.
Föreningslagen har ändrats såtillvida att man nu inte väljer revisorer utan verksamhetsgranskare.
Höstmötet utsåg Sven Sundström och Georg Lång till ordinarie verksamhetsgranskare med Anna-Lisa Lindroth och Eva Thölix som suppleanter.

VIKTIGA KOMMITTÉER

För att verksamheten skall löpa i en så stor förening som Ekenäs Pensionärer behövs många kommittéer. Höstmötet tillsatte fyra kommittéer på förslag av valberedningen.
Till programkommittén kunde Maria Rosenius, Birgitta Herrgård och Jutta Aminoff återväljas. Ethel Stephan-Sundström, Karl-Erik Malmsten och Bengt Nynäs sitter ännu ett år. Programkommittén utökades med Ingvar Jönsson som främst ska verka som kontaktperson mellan EP-kören och programkommittén.
Kaffekommittén som under detta år bestått av Käthy Forsström, Birgitta Lindblom, Saga Lundström och Gunnel Westerlund fick nu förstärkning i Anneli Falck och Barbro Jönsson.
I lotterikommittén behövdes det tilläggskrafter då endast två medlemmar kunde återväljas, Anita Guttesen och Birgitta Kumén. Trots att kommittén fick en ny medlem i Ilse Sundström gav höstmötet fullmakt att vid behov utse ytterligare medlemmar.
Valberedningen, Birgitta Nyström, Berit Gustafsson och Christina Lindblad som haft fullt upp med att hitta villiga personer till de olika kommittéerna fick förnyat förtroende. 

ALLSÅNG OCH BINGO

Efter de seriösa höstmötesförhandlingarna, allsång och kaffe var det traditionsenligt dags för bingo.
Enkel, dubbel och trippel bingo avverkades och prisbordet betades av i rask takt. Bingon leddes som vanligt rutinerat av Bruno Lindholm.
Höstmötet avslutades med den obligatoriska Sista visan.

Isa Forsbäck
 

Torka, torka och torka igen!

Ekenäs Pensionärer höll på tisdagen (4.10) sitt sedvanliga månadsmöte. Programmet för mötet gick  helt i hälsans tecken, fotvård och den nya hälsovårdslagen fanns på agendan.

Carita Storm med titeln medicinsk fotvårdare tog fram allt vi bör beakta när det gäller våra fötter.
Tårna ska torkas minutiöst varje gång du varit i duschen, badkaret eller simhallen. Fukt mellan tårna ger en bra grogrund för svamp. Och svamp finns av olika sorter, bland andra fotsvamp och nagelsvamp. Vissa typer kan kräva långa antibiotikakurer. Smittar det på barnbarnen, undrade en orolig pensionär. Och fick det lugnande beskedet att nagelsvamp inte smittar på barn under sexton år.

Diabetes är en ganska vanlig åkomma bland pensionärer. Diabetikers fötter bör skötas med spciell  omsorg. Huden är tunnare och går lätt sönder, små sår uppkommer och infekteras. En diabetiker bör helst inte gå barfota på grund av den sköra huden.
Alla fötter bör smörjas regelbundet för att undvika förhårdnader. En liten förhårdnad kan i längden ge upphov till svåra besvär. Carita Storm tog fram ett fall där en förhårdnad lett till amputation av en stortå.
Hur man klipper sina tånaglar är också viktigt. Stortånageln ska alltid klippas rakt av i linje med tån.
De andra tårna kan man sedan klippa i vilken form som helst.

Carita Storm gav också pensionärerna goda råd när det gäller att hitta lämpliga skor. Liktornar och förhårdnader på övre sidan av foten beror alltid på skorna. Köp aldrig skor på morgonen utan på eftermiddagen. Eftersom vi alla har fötter med lite olika längd gäller det att alltid köpa efter den större foten. En bra sko ska vara tillräckligt bred och böja sig på mitten. Finns en utmärkt modellsula i plast att ställa in storleken efter.

Med rätt att välja

Grundtrygghetsdirektör Aarne Nummenmaa började sitt anförande med att reda ut tjänstemännens roll. Han betonade att ingen tjänsteman vill någon raseborgare illa men ibland måste lagar, förordningar och ekonomi styra besluten.
Därefter var det dags för den nya hälsovårdslagen. Lagen kom i maj 2011 och ger oss samma grundrättigheter som tidigare. Nytt är möjligheten att välja hälsovårdscentral. Det hela är enkelt, man fyller i en blankett och lämnar in den på sin nya HVC. Efter en övergångsperiod på två veckor är man registrerad vid den nya hälsovårdscentralen. Valet gäller ett år framåt. Därefter är det fritt fram att byta igen. Men, betonade Aarne Nummenmaa, man ska betänka att valet gäller allt från munhygien till rådgivning och psykologtjänster.
I dagens läge har ca 300 Pojobor bytt till Karis, bytena mellan de övriga hälsovårdscentralerna har varit marginella.
HUS-lab har numera hand om all laboratorieverksamhet i hela Raseborg. Det betyder att man kan ta prover på vilken HVC som helst. Men svaren går alltid till den som beställt proven. Privat får man inte reda på labbresultaten.

Aarne Nummenmaa berörde till slut också planerna på en nybyggnad vid Västra Nylands sjukhus, en bäddavdelning med 50 platser, utrymmen för HVC och rådgivning. Kanske också utrymmen för psykiatrin.
Genom att raseborgarna bara blir äldre stiger också behovet av servicebostäder, 100-150 bostäder
är det beräknade behovet inom ett antal år. En nyhet som inte kostar lika mycket hittar man inom
färdtjänsten, ett smartkort där antalet resor och uppgifter om kunden finns inprogrammerat. Taxi-chauffören kan sedan enkelt avläsa alla uppgifter som behövs.

Isa Forsbäck

 

Ekenäs Pensionärer inledde höstsäsongen

Senaste tisdag (6.9.11) samlades Ekenäs Pensionärer till höstens första månadsmöte. Mötet inleddes med en tyst minut för föreningens avhållna ordförande Yngve Nyman som avlidit. Viceordförande Maria Rosenius har ansvar för verksamheten till höstmötet i november.

Många dragare och aktiviteter

Dragarna för de olika aktiviteterna presenterade sig, Bruno Lindholm för gammeldansen, Regina Forssten för seniordansen, Marie-Louise Löfman för boccian i stället för Berit Johansson och den nya körledaren för EP-kören Pia Nygård. Stort intresse väckte Jutta Aminoffs initiativ om en konstutställning i januari-februari nästa år för alla alster som föreningens medlemmar kunde producera. Utställningen hålls i bibliotekets utställningshall.

Emma och Uno

Maja Stadius presenterade Märta Tikkanens familjekrönika Emma och Uno. Hon berättade hur hon förvaltade en dalakista full med gamla brev, nekrologer, manuskript och memoarer. Maja läste allt på 60-talet och övertalade kusinen Märta att använda materialet.

Uno Stadius levde 1876-1936. Han hade en sträng far som bestämde att Uno skulle studera juridik. Uno vägrade och ville hellre ägna sig åt folkbildning. Som föreståndare för Finns folkhögskola blev han hembjuden till Överby gård i Kyrkslätt. Där fanns Emma Eleonora Arkadius, 18 år, slank och vacker och sin faders ögonsten. Inom ett år hölls ett stort bröllop och sedan började barnen komma, ett varje år, hela sex stycken. Familjen flackade mycket omkring vilket bevisas av att alla barn hade olika födelseorter både i Sverige och Finland. Av dessa sex barn var Gunnar far till Maja Stadius och Margit mor till Märta Tikkanen.
Uno Stadius var en man som i hög grad förverkligade sig själv. Han slösade bort Emmas hemgift och  sålde hennes mödernearv, gården Hullus. En tid bodde Emma och barnen hos Uno i Sverige men måste snart återvända till Finland och fadern på Överby på grund av Unos trassliga affärer. Emma var då 25 år.
På Överby fostrade Emma ensam sina sex barn, fick sällan vare sig brev eller besök av Uno. Ekonomin var ständigt lika dålig, hon hade svårt att få kläder till alla barnen. I praktiken var äktenskapet över men det dröjde ännu tio år innan skilsmässan var ett faktum. Ändå kom aldrig någon annan man in i Emmas liv, Uno förblev den enda.

Svampar i långa banor

Efter kaffet invigde svampkonsulent Bo-Erik Malén pensionärerna i svamparnas värld. På ett  dignande bord fanns alla tänkbara svampar som demonstrationsmaterial. Skivlingar, riskor, kremlor, tickor, taggsvampar, trattkantareller och den giftiga vita flugsvampen presenterades sakkunnigt.

Inte bara syn och hörsel används när man identifierar svampar. Också smak och lukt kan ge rätt resultat. För att bevisa detta fick pensionärerna lukta på dofttaggsvamp och doftriska.

Isa Forsbäck
 

Vårfest med stämningen i topp (25.5.11)

Senaste torsdag avslutade Ekenäs pensionärer vårsäsongen med en hejdundrande vårfest i Hotel Sea Front. Ett hundratal festdeltagare njöt av sång, dans och god mat i trevligt sällskap.

Föreningens ordförande Yngve Nyman höll välkomstalet och gratulerade särskilt en medlem Märta Öblom som tilldelats Svenska Pensionärsförbundets förtjänsttecken för värdefull verksamhet i föreningen. Märta Öblom har under många år varit dragare för Ekenäs Pensionärers seniordansare.

 

Midsommarmystik

Ekenäs Pensionärers egen kör uppträdde med en hel kavalkad av sånger, dikter och danser. Temat var sommar, kärlek, älskog och midsommarnattens magi. Saga Westerlund dirigerade och kantor Tor Nordström satt vid pianot. I ett nummer kompade Ingvar Jönsson på dragspel och Rainer Roth på gitarr. Herrarna i kören uppträdde separat med några sånger. I minnet stannade speciellt den eldiga tangon Itämaista rakkautta där Birgitta Herrgård och Henrik Rosenius med bravur uppträdde  som tangopar.
Spansk stämning och eldighet vilade också över seniordansarnas fyra nummer. Klädda i svart med platta hattar och röda bälten framförde dansarna fartfyllda turer. Festpubliken var aktivt med och stampade takten och applåderna ville aldrig ta slut.
Musikalisk frågelek med temat Evert Taube samlade så många rätta svar att en utslagsfråga var på sin plats. Kvällens konferencier Maria Rosenius fick mycket huvdbry innan ett segrande lag kunde utses. För den musikaliska delen av frågorna stod Rudolf Qvarnström.

Evergreens och Pumpvikens Putte

Efter pausen blev programmet mera Karisbetonat. Kantor Päivi Lindström från Karis uppträdde med evergreens. Med en röst som Edith Piaf och en repertoar med många kära sånger från pensionärernas ungdom blev hennes framträdande mycket uppskattat. Kontrasten var stor till Pumpvikens Putte, alias Carita Rosenqvist, som framkallade spontana skrattsalvor med sin "hajdare" och skärmmössa.
Därefter tog dansen vid. Boris Westerlund och Rudolf Qvarnström stod för musiken och danslusten var stor bland de nära hundra pensionärerna.

Isa Forsbäck
 

Ölmage skapar många problem

Ölmage skapar många problem framhöll Karl von Smitten (3.5. 2011)

Stolarna i Ungdomsgården tog nästan slut då Ekenäs Pensionärer höll sitt månadsmöte senaste tisdag. Över 120 medlemmar mötte upp för att lyssna till kirurgie doktor Karl von Smittens tips om att hålla sig pigg och kry i mogen ålder.

Fem problemområden

Karl von Smitten listade fem problemområden, artros, demens, altzheimer, metaboliskt syndrom och lungsjukdomen COL. Artros kan komma av tungt arbete men också ärftliga faktorer spelar in. Många pensionärer klagar över att ortopederna inte genast vill åtgärda värkande höfter och knän. Enligt von Smitten beror det här inte på ovilja utan alla de riskfaktorer som är förknippade med att sätta in konstgjorda leder. En konstgjord led är aldrig så bra som originalet och slits dessutom ganska fort. Ingreppet kan i vissa fall orsaka svårläkta infektioner. Tag den gamla morgonjumpan till heders så förlänger ni livslängden hos era leder, framhöll Karl von Smitten.
Anlag för alzheimer och demens finns i våra gener och vi följer ganska långt föräldrarnas mönster.
Här har forskningen gått mycket framåt och man ger redan demensmedicin i förebyggande syfte.
Patentmedicinen enligt von Smitten är att hålla blodtryck och kolesterol normalt då är man långt på den säkra sidan.

Ölmage och COL

Det metaboliska syndromet kan sammanfattas med ett enda ord "ölmage". Ölmage är något av det värsta man kan skaffa sig. Fettet inne i buken ger fett både inne i och utanpå levern. Övervikten gör att insulinet inte orkar arbeta och man får diabetes av typ 2. Bantning hjälper oftast. Operationer för att krympa magsäcken hos verkligt överviktiga har också haft effekt. Att sätta mera hål i bältet är en farlig väg att gå, varnade Karl von Smitten. Varför vissa lättare blir feta än andra är ett olöst problem. Arvsanlag och temperament kan spela in.
COL orskas av rökning. Lungblåsorna utvidgar sig och brister till slut. Förmågan att uppta syre hämmas. Sjukdomen ger andtäppa och ibland behov av syreapparat. Bronkiter och infektioner är vanliga hos rökare med COL. Lösningen är enkel, sluta röka. Efter ett år har lungorna repat sig.

Ombudsman och stiftelse

Efter kaffet var det dags att presentera ombudsmannen för Västnyland och Åboland, Mona Lehtonen. Hon berättade kort om sitt arbete som kontaktlänk mellan föreningarna och förbundet.
Därefter informerade ordföranden i pensionärsförbundets finanskommitté Georg Lång om den nya stiftelse som bildats för att säkra förbundets verksamhet och främja medlemmarnas andliga och kroppsliga hälsa. Stiftelsen tar emot donationer och testamenten.

Motion och musik

Raseborgsruset intresserar pensionärerna. Förra året deltog nästan 200 av föreningens medlemmar. "Kenna" Holmström" informerade om årets Raseborgsrus och möjligheterna att delta i stavgång flere gånger per vecka.
Mötet avslutades med allsång till ackompanjemang av Christian Eklund.

Isa Forsbäck
 

Nostalgi bland jugendhus i Ekenäs (5.4. 2011)

Ekenäs pensionärer höll sitt sedvanliga månadsmöte senaste vecka. Mötet var som vanligt välbesökt och på programmet stod både upplysning och avkoppling.

Efter mångsidig information av föreningens ordförande Yngve Nyman fick Bo Wessman ordet. Temat för dagen var jugendhus i gamla och nuvarande Ekenäs. Enligt egen utsago kan Bo Wessman inte riktigt räkna sig till de äkta Ekenäsborna, han är bara Ekenäsbo i tredje generationen och de genuina kan räkna minst fem generationer bakåt. Många i publiken nickade igenkännande men också en del huvudskakningar kunde noteras.

Jugend för hela slanten

Efter de klassiska stilarna rokoko, empire, barock och nyklassicism var man i slutet av 1800-talet mogen för någonting nytt. Då skapade tyska arkitekter jugendstilen. Från en liten fiskarby ute på udden växte Ekenäs i takt med det ekonomiska uppsvinget på 1800-talet, byggandet ökade och husen blev större och byggdes oftast i jugendstil. Steget från den första byggnadsordningen där enda kravet var att röken kom ut genom skorstenen blev allt längre, husen blev mera utsmyckade och den så kallade "ekenäsmajonnäsen", den typiska gula färgen togs alltmer ibruk.

Bo Wessman listade en rad kända Ekenäsarkitekter, Axel Boström, Hjalmar Åberg, Teodor Höijer, Helene Scherfbecks bror Magnus och kopplade ihop dem med respektive kända jugendhus. Husen var bekanta för publiken och någon kunde till och med berätta att det där är just mitt hem.

En del jugendhus finns inte mera utan har fallit offer för grävskoporna. Så är fallet med Karguska gården, Folkan, Helene Scherfbecks gård vid Långgatan, Brandkårshuset och Metodistkyrkan.
Publiken suckade nostalgiskt när Folkan kom på tal. Många kontakter knöts i dansens virvlar och många romanser blommade efter en danskväll. Dessutom tävlade man om vem som kunde dansa snabbast runt salen. Rekordet lär ha varit 17 sekunder.
Sundströmska huset nära viadukten där Snickeri Sundström verkade ägdes av Irene Sundström. Detta hus flyttades till Helsingfors och finns nu på Ekudden nära presidentens gamla bostad. Irene Sundström var ingen vanlig dam, utom att vara företagare blev hon också den första kvinnliga medlemmen i stadsstyrelsen i Ekenäs!

Bo Wessman berättade mera ingående om Gindinska huset som ägdes av Ekenäs enda judefamilj. Familjen hade en klädbutik vid Kungsgatan. Bo Wessman lekte med Abbe, sonen i familjen. Sorgen blev stor när Abbe med familj flyttade till Israel. Men kontakten har inte brutits. Efter det blev huset barnbördshus. I huset har också en känd Ekenäsprofil bott, riksdagsman Sven Högström.

Helnykterist i familjen

Om orsaken till att Knipan byggdes på vattnet går det många historier. Bo Wessman kunde verifiera den enda sanna versionen. Knipan byggdes på vattnet för att Ekenäsborna skulle kunna supa till ordentligt, det fick man inte göra på land. Bo Wessmans farfar var nämligen helnykterist och kunde aldrig acceptera att supande på vatten var tillåtet! Han lär ofta ha kverulerat över stolliga lagar och förordningar.

Kor och höns med musiköra

Mötet avslutades med lite lättare tongångar. Bosse Andersson själv nybliven pensionär sjöng kända visor och ledde pensionärerna i allsång till gitarr. Hans förklaring till varför han och brodern Uffe när det begav sig slog igenom i Borgå var en svensk undersökning om att kor mjölkade bättre till musik. Efter det fick vi många "keikkor" berättade Bosse och blev så småningom alltmer kända. Det som blev oklart för de flesta var huruvida konserterna faktiskt gick av stapeln i ladugårdarna ...
Programkommitténs ordförande Maria Rosenius kunde bidra med egna erfarenheter från stora hönsgårdar i Sverige, det skulle vara musik av Mozart, inte Brahms och inte Schubert, för att få hönorna att klämma fram rekordantal ägg.

Isa Forsbäck


Minnesstund, vårmöte och pilgrimsvandring för Ekenäs Pensionärer (8.3.2011)

Ett hundratal medlemmar mötte upp till Ekenäs pensionärers sedvanliga månadsmöte som den här gången var fyllt med ett ovanligt mångsidigt program.

Månadsmötet inledes med en högtidlig minnesstund över de tjugo medlemmar som gått bort under året. EP-kören sjöng två stämningsfulla sånger Aftonens sång och Härlig är jorden. Därefter höll Ethel Stephan-Sundström en kort betraktelse som avslutades med bön.

Vårmöte, kvinnodag och fastlagstisdag

Till alla kvinnors ära sjöng Tony Wuorinen Har den äran i dag och för att mötet inföll på fastlags-tisdagen serverades fastlagsbullar till kaffet. Föreningens vårmöte med verksamhetsberättelse och bokslut på agendan stökades undan i bästa sämja. Revisorerna var nöjda och styrelsen fick ansvarsfrihet.

Pilgrimsvandring

För programmets höjdpunkt stod Peter Heinström som berättade om sin pilgrimsvandring till Santiago de Compostela. Staden ligger i norra Spanien. Vandringen startar vanligen på franska sidan och är ca 600 km lång. Samma avstånd som från Ekenäs till Vasa! En månad är lämplig tid att reservera för vandringen.Pilgrimer har vandrat ända sedan medeltiden. Man kunde då vandra till Jerusalem, Rom eller Santiago de Compostela. Att Santiago de Compostela upptogs bland pilgrimsvandringarna hade sin egen historia. En spansk präst såg ett underligt ljus över en plats och hittade där människoben som påstods tillhöra aposteln Jakob. På den platsen byggdes senare en katedral.

Registrering och härbärgen

För att kunna betraktas som en äkta pilgrim bör man registrera sig och få ett pilgrimspass. Det gäller också att skaffa stämplar från alla härbärgen man övernattat i och kyrkor man passerat. Härbärgena var ofta sovsalar för ett otal pilgrimer. Enligt Peter sov man bättre ju större sovsalen var, alla snarkningar blandades till ett sövande surr.
För att få ett certifikat över vandringen var det obligatoriskt att gå de sista 100 kilometrarna. Det gick inte att ta till samma konster som under medeltiden, då kunde man hyra vandrare som gick för en och själv ta sig fram på bekvämare sätt. Den Heliga Birgitta lär ha ridit hela vägen .....Också moderna vandrare kan fuska och hyra sig en mulåsna när blåsorna på fötterna känns outhärdliga och ryggsäcken skär in axlarna. Vissa pilgrimmer lär till och med ha kommit med buss!
Över 100.000 pilgrimer vandrar årligen och antalet lär vara i stigande. Alla nationer är representerade.

Tungt i de branta bergen

De första etapperna var verkligt krävande. De gick över Pyrenéerna med en stigning på 600 m under 8 kilometer. Men i vedermödorna ingick också naturupplevelser, de hisnande vackra bergen, örnar, korpar, kor, får, stora grisar i dikena och halvvilda hästar. Pilgrimmer som dukat under för veder-mödorna hade fått små gravmonument längs vägen. Ofta gällde det att passera molnbankar med allt vad det innebar av fukt och dimma. Morgnarna var isande kalla. Peter fick ofta beklaga att han inte tagit vantar med sig. På dagarna kunde kvicksilvret klättra upp till 29 grader.

Pilgrimsmässa och certifikat

När vandraren nått slutmålet Santiago de Compostela blir det passgranskning och en pilgrimsmässa i katedralen. Vid mässan nämns alla deltagarländer. I katedralen förvaras Sankt Jakobs reliker. Varje pilgrim får ett certifikat som man stolt får hänga upp hemma på väggen.

Isa Forsbäck
 

Månadsmöte i sällskap med Runeberg (1.2. 2011)

Ekenäs Pensionärers senaste möte gick helt i Runebergs tecken. Ett rekordantal medlemmar mötte upp för att ta del av ett både roligt och givande program kring Johan Ludvig Runeberg. Programmet hade utarbetats av föreningens programkommitté med Bengt Nynäs (bilden) i spetsen.

Bengt Nynäs berättade mångt och mycket från Johan Ludvig Runebergs barndom i Jakobstad. Fram steg bilden av en liten pojke som älskade naturen men också jakt och fiske. Den första roliga episoden inträffade när Johan Ludvigs sjömanspappa kom hem och för första gången såg sin treåriga son. Och det var inte vilket möte som helst. Johan Ludvig satt på mattan och rökte pipa! Fadern botade tobaksintresset med att ge sonen en pipa med stark tobak som efter en stund åstadkom illamående och en grönblek färg i ansiktet. Efter det undvek Johan Ludvig allt vad tobak hette.

Potatis och salt

Runeberg började sin skolgång i den 70-åriga änkans Westmans småbarnsskola. Där var rottingen eller "spraggan" i flitig användning. Så flitig att spåren i tapeten ännu är kvar. Det berättas att Runeberg var ganska klen och inte särskilt intresserad av att lära sig.

Senare flyttades han till en farbror i Tammerfors och fick gå i skola där. Också dansskola stod numera på programmet. Han lär ha utmärkt sig i båda skolorna genom sina många hyss.

Farbrodern dog och Runeberg flyttade hem tillbaka till Jakobstad. Fadern drabbades av hjärnblödning och familjen blev fattig, så fattig att Runeberg inte hade råd att studera. En
insamling räddade studierna men matpengar hade Johan Ludvig ont om. Potatis, salt och
ibland sill stod på menyn.

Två Fredrikor

Till sist räddades Runeberg av en tjänst som hemlärare i Ruovesi. Där fattade han kärlek till den finska insjönaturen och skrev senare många dikter som beskrev sjöarna och landskapet. I Ruovesi förälskade han sig i Fredrika nummer ett som då var bara femton år. Han köpte henne en halsduk och de ansågs allmänt som fästfolk. Samtidigt hade Runeberg en annan flicka i Kronoby. Det var 200 km mellan flickorna och Johan Ludvig lär ha gått till fots mellan de två kärestana.

Till slut flyttade han till Åbo och där var det dags för Fredrika nummer två med efternamnet Tengström. Hon blev hans hustru 1831. Runeberg skrev en bröllopspsalm Gud se i nåd till dessa två för att ära sitt bröllop.

Dikter och sånger

Lämpliga Runebergsdikter framförde Maria och Henrik Rosenius, Birgitta Herrgård och Ethel Stephan-Sundström. Stor munterhet väckte Henrik Roseniuś framförande av Kyssen
som han avslutade med att både kyssa sin fru och de båda andra damerna.
Kören under ledning av Tony Wuorinen deltog både med uppträdande och i allsången. Alla sånger hade naturligtvis skrivits av Johan Ludvig Runeberg.
Efter kaffet med Runebergstårtor fortsatte programmet med att Gösta Berglund framförde Sven Dufva. En liten tävling med utelämnade ord ur Soldatgossen avslutade temat Runeberg och månadsmötet.

Isa Forsbäck